Hundens klor
Både hundar och katter kan få problem med sina klor. Hundens klor växer under hela livet, och du måste hålla efter dem om de växer sig för långa. Hos den unga hunden är det klokt att göra det till en vana att regelbundet undersöka tassarna och klippa hundens klor. Till en början gärna varannan vecka, för att hanteringen ska bli en del av vardagen.
Skötsel av hundens klor
Ju äldre hunden blir måste du hålla efter klorna, för att förebygga att hundens klor växer snett eller blir förvuxna. Ofta slits klorna mer på baktassarna än fram, men du måste alltid kontrollera dem så att de inte slits snett.
Likaså måste du komma ihåg att klippa sporren (motsvarande ”tummen”) på framtassarna, eftersom de inte har någon markkontakt. Vissa hundar har dessutom extratår på baktassarna. Hundar ska normalt ha fyra tår bak, men vissa hundar kan ha både en och två uppsättningar extratår på baktassarna. Dessa slits inte heller mot underlaget, och därför är det extra viktigt att du klipper dem. Nedan ser du en bild på en extratå på ett bakben, vars klo har blivit alldeles för lång.
Uppbyggnad av hundens klor
Hundens klor består av den hårda klokapseln, och innanför den finns pulpan, som är den rikt kärl- och nervförsedda mjuka vävnad som bekläder klobenet. I pulpan bildas klons celler som sedan växer ut från klofalsen, motsvarande vårt nagelband. Klon blir hård och utgör den skyddande kapsel som omsluter pulpa och kloben.
Klokapseln består av keratin som blir kvar när cellerna blir förhornade och dör. Det är alltså bara cellerna i pulpan och klobenet, samt i klofalsen som är levande. Skälva klokapseln består av döda, förhornade celler, och det är därför vi kan klippa hundens klor.
Att det sedan ibland händer att vi råkar klippa klon för kort och komma åt pulpan, det händer oss alla. Det är givetvis oturligt, men generellt ingen fara för hunden. Klopulpan läker och det växer ut nytt hårt horn, när klon har vuxit ut en bit till.
Det viktigaste, men också det svåraste, är att inte göra någon stor affär av det i relation till hunden (trots att man känner sig som en skurk!), för att inte riskera att skrämma hunden från kloklippning i framtiden.
Bilden nedan visar hur klon ser ut inuti. Den svarta klokapseln skyddar pulpan innanför och på bilden syns även klobenet.
Klokapselbrott eller klobrott
En vanlig risk med för långa klor är att hunden fastnar och bryter den. Vanligtvis bryter hunden av klokapseln utanför pulpan, men det händer även att hela klobenet går av, som i bilden ovan. Det kan vara ren otur som gör att hunden fastnar olyckligt med sin klo, med klobrott eller klokapselbrott som följd.
Om klokapseln går av kan det bli sprickor upp mot klofalsen och pulpan. Så snart pulpan är involverad känner hunden smärta, eftersom det finns nerver i pulpan. Ofta vill hunden slicka på sin tass och på den klo som är trasig. Du bör hindra hunden från att slicka på det, och ta kontakt med veterinär för åtgärd.
Det händer även att klobenet går av, som på bilden ovan. Det kan verka otäckt, men även denna skada kan läka. Det kommer ingen ny normalt formad klo, eftersom klobenet som är borta utgör mallen för klons form.
Behandling av klobrott/klokapselbrott
Om det finns flisor av klokapsel kvar runt klofalsen vill vi plocka bort dessa, så att pulpan sedan kan bilda en ny, hel klo som kan växa ut. Vi brukar vanligen ge hunden lugnande, smärtstillande, samt lokalbedövning runt tån. Klokapseln plockas bort så att klofalsen blir helt fri från klorester. Pulpan tvättas med koksaltlösning och skyddas sedan med ett tassbandage.
En frisk pulpa kan blöda lite, men det avstannar vanligen snart. Vi brukar sätta ett bandage med antingen manukahonung eller Clorexyderm spot gel närmast såret. Bandaget får sitta i 1-2 dagar, om det sitter bra. Därefter får klon läka öppet, med skydd av en ren bomullsstrumpa. Det är också viktigt att hunden har krage på så att den inte slickar på sin klo eller biter sönder bandaget.
Tassen skyddas från smuts och väta genom en sko eller plastpåse de närmaste dagarna. Generellt tar det ca en vecka innan pulpan har får ett täckande lager av förhornade celler, och efter några månader brukar klon se ut som vanligt igen.
