Artros ger smärta som kan påverka sömnen

Visste du att hundar med kronisk smärta från artros kan få bättre sömn av smärtlindring? Och att de senare kan vara piggare och mer aktiva under den efterföljande förmiddagen? Jag läste nyligen en artikel som hade visat just detta.

En sovande äldre hund av golden retrievertyp med texten "Let sleeping dogs lie". Texten handlar om att förbättrad sömn är välgörande för en hund med kronisk smärta pga artros.
En sovande hund som ser ut att vara av äldre modell.

Artros hos hund

Vi ska ta det lite mer från början; artros är en kronisk ledsjukdom som ofta drabbar äldre hundar. Det kan vara till följd av förslitning eller gamla skador, ledoperationer och ibland även på grund av medfödda egenskaper. Större hundar som har en större tyngd att bära har större risk att få artros än mindre hundar. Likaså har man sett att övervikt hos hundar kan öka sannolikheten för att den hunden utvecklar artros under sin livstid.

Som behandling finns bland annat smärtlindrande och antiinflammatorisk behandling och fysisk rehabilitering. Även vissa kosttillskott kan ha en mildrande verkan.

Dubbelblindad studie som mäter aktivitet vid artros

Jag vill uppehålla mig vid den första punkten, om smärtlindring och antiinflammatorisk behandling. I den studie jag har läst mätte man aktiviteten hos ett antal hundar med artros. Man ville jämföra skillnaden i aktivitet hos hundar, om de fick smärtlindring eller inte. För att kunna jämföra hundarna fick kontrollgruppen placebo (= samma smaksättning, utseende och doft som läkemedlet men utan aktiv substans).

Studien var dubbelblindad, det vill säga varken djurägaren eller den som analyserade hundarna visste om hunden fick aktiv substans eller placebo under själva försöket. Vitsen är de inte ska kunna påverkas av om de ”tror/vet” att hunden har fått aktiv substans eller inte.

I det här försöket var dessutom alla hundarna sin egen kontrollgrupp, vilket är ett smart sätt att jämföra behandling med placebo. I ett korrekt upplagt vetenskapligt försök måste behandlingen jämföras med en likvärdig kontrollgrupp som inte får behandlingen, men i övrigt hanteras likadant.

De 15 hundarna i studien hade en första försöksperiod på två veckor. Därefter gick det en vecka utan någon behandling (wash-out) och därefter en ny försöksperiod om två veckor. Vid ena försöksperioden fick de placebo och vid den andra fick de aktiv substans (eller vice versa). Det viktigaste var att allt i försöket gick till på samma sätt under båda försöksperioderna.

Är ni med? Det är det här som är skillnaden mellan ett vetenskapligt upplagt försök och ett mindre vetenskapligt (och därmed ganska värdelöst) försök.

Får hundar med smärtlindring bättre sömn?

Man mätte aktiviteten hos hundarna både på dagtid och nattetid. Resultaten som visade störst skillnad mellan behandlingsgrupp och placebogrupp var att mellan kl 23 och fram till kl 06 var hundarna som fick behandling mindre aktiva i sina rörelser. De kom alltså troligen till ro och sov mer på natten, än de hundar som fick placebo och alltså inte fick någon smärtlindring. Hundarna som fick placebo rörde sig mer under nattimmarna, kanske genom att byta ställning oftare och fick då sannolikt en mer orolig nattsömn.

Däremot var det tvärtom på förmiddagen mellan kl 07 och kl 11, då placebogruppen var mer stillsamma och inaktiva i sina rörelser. En förklaring kan vara att de var trötta för att de under natten hade haft en störd nattsömn på grund av smärtan. De hundar som däremot hade fått behandling hade sovit bättre under natten och ville därför vara mer aktiva och i rörelse under morgon och förmiddag.

Om du vill läsa studien i dess helhet heter den ”Functional linear modeling of activity data shows analgesic-mediated improved sleep in dogs with spontaneous osteoarthritis pain” och finns publicerad här. Länken kommer att öppna sig i en ny flik.

Gamla hundar som vandrar runt kan ha artros

Är det här något som du känner igen, om du har en äldre hund? Kan hunden ibland vandra omkring och ha svårt att komma till ro och sova? Det kan givetvis vara många olika underliggande orsaker till detta, men en orsak kan vara att hunden har artros. Många hundar visar ju inte så tydligt att de de har ont. De har kanske ont i båda bakbenen, till exempel, och då ser du kanske ingen hälta på något av benen. Dessutom kan hunden byta ställning ofta, ligga och smårycka i muskulaturen, vandra lite av och an innan den lägger sig för att sova. Om det här stämmer in på din hund, tycker jag att du ska kontakta Vetmobilen, så kan vi titta på det tillsammans.

Vänliga hälsningar,
Agneta på Vetmobilen

VikarieVetmobilen

Veckan inleddes med tömning av Vetmobilen och transport till verkstaden i Växjö. Bilens dörrar ska lackeras om då det fanns några små lackskador där sedan innan Vetmobilen blev Vetmobilen, alltså innan vi köpte bilen. Eftersom lackning tar tid för att bli bra måste den stå där i en hel arbetsvecka, så därför kör jag en lånebil den här veckan, även kallad VikarieVetmobilen.

VikarieVetmobilen är en vid Citroën C4 Cactus med blåd och vita dekaler på sidan.
VikarieVetmobilen till er tjänst

VikarieVetmobilen är av lite nyare modell än OriginalVetmobilen. Den är vit med en massa dekaler på. Dessutom har den automatlåda, som det tog lite tid att vänja sig vid. Bilen är så skön att köra, så vi får se hur kul det bli att återgå till min vanliga manuella växellåda i OriginalVetmobilen.

Hektisk vecka för VikarieVetmobilen

Vetmobilen har varit ganska fullbokad den här veckan, men trots det har det har blivit ytterligare några akutfall inbokade. Som jag skrev på sociala medier kan Vetmobilen inte lova att vi finns tillgängliga dygnet runt; Vetmobilen har nämligen inte fler timmar på dygnet än andra. Vi gör dock vad vi kan, och särskilt om det gäller akuta avlivningar, då vi försöker prioritera dessa. Att erbjuda lugna och stressfria avlivningar av sällskapsdjur vid hembesök är en av våra viktigaste tjänster.

Fall av kattsnuva

De senaste veckorna har vi träffat på ett antal katter med symtom på kattsnuva. Det visar sig genom att unga, ovaccinerade katter får snuva, nysningar och varierande grad av nos- och ögonflöde. Det är inte ovanligt att dessa katter äter sämre än normalt, vissa till följd av att calicivirus kan ge ruskiga sår i munslemhinnan och tungan. Smärtan från dessa sår gör att katten kan totalvägra äta och fara mycket illa av denna ofrivilliga svält.

Närbild av ett kattansikte på en gul katt, med lite vitt på haka och överläpp. Katten har gröngula ögon. Bilden finns med i blogginlägget om VikarieVetmobilen.
Närbild av [frisk] katt. Skydda din katt mot kattsnuva du också! Klicka på bilden för att boka tid.

Kattsnuva är mycket smittsamt. Därför bör du skydda för din katt genom regelbunden vaccination, helst varje år. Du kan läsa mer om kattsnuva som sjukdom här.

Ta gärna kontakt och boka vaccination av din katt nu under Novemberkampanjen, då vi har en fast (och låg!) framkörning till alla inom 60 km avstånd från Vetmobilens huvudkvarter. Som ni kan läsa via länken i den gröna knappen är det 125 kr i fast framkörning inom 30 km avstånd, och endast 250 kr i fast framkörning inom 30-60 km avstånd. Välkommen med din bokning via den lila knappen nedan.

Ha en bra helg!
Agneta Andersson
Vetmobilen

Stygntagning och hundträff

Den här veckan började med stygntagning av Tess suturer på benet. Det var en ganska lättad collie efteråt. Det kliar alldeles säkert men såret ser läkt och fint ut. Ingen svullnad eller rodnad och hon verkar inte ha ont.

Såret efter stygntagning. Såret har läkt väl trots komplikationen förra veckan.
Såret är torrt och fint efter stygntagningen. Det kliar sannolikt lite, så kragen är på för säkerhets skull.

Efter stygntagning är det viktigt, för att undvika komplikationer, att hunden har både den mjuka kragen och plastkragen på sig. Nej, jag skojar bara! Jag kunde nämligen inte låta bli att ta en bild på henne där hon ser ut som en påsklilja … Tess var inte fullt lika road, som du ser på blicken på bilden.

Trefärgad collie Tess med dubbla kragar efter stygntagning. Hon ser lite ut som en påsklilja, men blicken säger att hon inte är imponerad.
Collie med två kragar för att säkert låta bli såret. Tess är måttligt imponerad.

Träff med Linnébygdens hundägarförening

Vetmobilen var inbjuden till en hundträff på Linnébygdens hundägarförening på tisdag kväll. Vi var en tapper skara som fick många bullar. Flera nya medlemmar i föreningen var där. Någon hade faktiskt inte hunnit få hem sin hund ännu, men vill träffa andra hundägare och lyssna på Vetmobilen samtidigt. Tack för visat intresse!

Eftersom gruppen var lagom stor för samtal kunde vi låta frågorna helt styra diskussionen. Till exempel tog vi upp frågor om noskvalster, fästingmedel, skillnader mellan injektionsvaccination mot kennelhosta kontra intranasal vaccination. Det var många roliga och knepiga frågor, som tvingade oss alla att tänka efter lite extra.

Vi kom även in på sorgliga spörsmål som hur man ska veta när det är dags att låta sin gamla hund somna in. Likaså om man måste göra alla medicinska ingrepp som går, bara för att det går. Flera närvarande hade uppfattningen att man på vissa kliniker/djursjukhus förväntas göra mer avancerade och kostsamma undersökningar och behandlingar. Och känslan hos gemene man är att det är för att tjäna pengar.

Man måste dock ha i åtanke att veterinärvården har inga subventioner. Till skillnad från humanvården finns det inget landsting eller region som med skatt finansierar vad vården egentligen kostar. Därför måste all veterinärvård bära sina egna kostnader. Man har också sett att efterfrågan från djurägare på mer avancerad veterinärvård ökar hela tiden. Så veterinärvård kostar, ja.

Jag kan bara tala ur min egen övertygelse och den är att veterinärens uppgift är aldrig att säga till djurägaren vad denne ska göra, utan att erbjuda de behandlingsalternativ som finns. Beslutet ligger alltid hos djurägaren. Och därmed betalningen.

Stygntagning och framtida planer

Senare i veckan har vi haft fullt upp med planering inför framtida utveckling av verksamheten. Ännu är det för tidigt att säga vad, men diskussioner pågår. Förhoppningsvis kan vi avslöja mer i oktober.

Och på tal om oktober kommer det efter september. Vi hoppas verkligen att ni håller ögonen öppna efter den framtida kampanj som sannolikt kommer att kallas för Oktoberkampanjen. Följ oss gärna på sociala medier, så att du inte missar något. Vi lägger kontinuerligt upp information på Instagram, på Facebook och på Google. Välkommen att följa Vetmobilen där!

Sammanfattningsvis har vi börjat veckan med stygntagning och avslutat den med framtida planer.

Till sist: Ni som har behövt prata med mig i telefon vet att jag är förkyld och låter därefter. Jag hoppas krya på mig inom det närmaste. Till dess, gör din bokning i Septemberkampanjen här nedan.

Allt gott!
Agneta Andersson
Veterinär Vetmobilen

Komplikationer efter operation

Det har varit nyttigt för mig att vara matte till en hund som är konvalescent efter en operation. Man får en annan känsla för vilka utmaningar och bekymmer som kan drabba en djurägare. Med facit i hand kan jag ärligt säga att jag har full förståelse för att du tycker synd om din hund som tvingas gå med krage på för att minska risken för komplikationer efter ett kirurgiskt ingrepp eller en sårskada. Det gjorde jag också.

Dumstrut minskar risken för komplikationer

Tess hade blivit opererad på måndagen. Operationen gick bra och hunden fick bra smärtlindring. Trots det var hon en ganska olycklig collie. Hon var nämligen tvungen att ha dumstruten på. Du vet, kragen, the cone of shame, parabolantennen som de måste ha runt halsen för att inte komma åt sitt operationssår.

Trefärgad collie Tess i krage med ett operationssår på vänster knä. Kragen är viktig för att undvika komplikationer från sårinfektion.
Deppig collie som tycker synd om sig själv i plaststruten.

Sårinfektioner är en av de vanligaste komplikationer som kan tillstöta efter en operation. Det är därför det är så viktigt att hunden har kragen på … hela tiden. Argument som ”hon kan inte äta med krage på” håller inte, om du inte vill hålla på med en evig kamp med din hund om att sätta på kragen igen efter måltiden, eller punktmarkera hunden så att den inte börjar slicka på sitt sår så fort den får chansen.

Efter några dagar med kragen på kommer hunden garanterat att klura ut ett sätt att både äta och dricka med kragen på. Se bara till att mat- och vattenskål har mindre dimension än kragen, så att hunden kan trä kragen utanför skålen för att nå ner.

Sömnbrist en annan biverkan

Tess hade svårt att komma till ro och sova de första nätterna. För att hålla henne sällskap valde husse att sova på nedervåningen, eftersom hon inte ska gå i trappor än med sitt nyopererade knä, för att undvika komplikationer i knäleden.

”Traska traska, skrapa, skrapa” lät det hela natten, enligt husse. Tess vandrade nämligen omkring lite oroligt på natten, och skrapade emot med sin krage i golv och väggar, för att hon inte var van vid att ha den. Dessutom hade hon säkert lite ont, trots smärtlindringen, så hon var orolig de första nätterna.

När husse hade fått sova dåligt nere i gästsängen två nätter i rad, ville han sova i sin egen säng. Tess verkade lugnare på kvällen, så vi gick och lade oss på ovanvåningen som vanligt.

Plötsligt vid 2-tiden vaknade vi av att det ylade en varg på nedervåningen. Det var visserligen den natten då fullmånen lyste extra starkt, men Tess har inte visat några varulvstendenser tidigare i alla fall. I själva verket var det en ledsen collie som kände sig ensam och övergiven, så husse traskade ner på nedervåningen och sov resten av natten där med en lugnare collie.

Komplikationer som kan ske

Fyra dagar efter operationen var jag inom en djuraffär i Osby, Animalix. Jag visste ju att det fanns andra modeller på kragar som kanske skulle kännas bekvämare för vår stackars deprimerade collie. Sagt och gjort skaffade jag en vidare krage i skumgummi och kraftigt tyg som är mer öppen och inte paralyserar hunden lika mycket. Jag trodde verkligen att det skulle fungera fint. Man ska dock aldrig underskatta längden på en collienos .

Trefärgad collie Tess med en grå tygkrage runt halsen, som också ska hindra komplikationer i ett operationssår.
Tess med en tygkrage.

Jag tror inte att det gick mer än två minuter där Tess lämnades ensam med sin nya krage förrän det började gå åt skogen. Collien är en långsnokig ras av naturen, och vissa av dem har nog en värre långsnok än andra. På bara ett ögonblick hade hon lyckats bita av tråden till det stygn som var sytt i en fortlöpande teknik, dvs samma tråd sys sammanhållande med bara en knut i vardera ändå. Och vips hade hon trissat upp några centimeter av stygnet och sårkanterna gapade en halv centimeter brett.

Ett operationssår med trasiga stygn där såret glipar med ca 5 mm. Trasiga stygn och sårinfektion är vanliga komplikationer.
Tess trasiga stygn och glipande operationssår.

Ny lagning av sår efter komplikationer

Lyckligtvis hann Tess aldrig göra någon djupare skada på knäleden eller ingreppet som stabiliserar leden, den så kallade fisklinan, utan det var bara stygnen i huden hon hade hunnit ta sönder. Därför gick det relativt enkelt att laga igen. Jag gav henne lugnande och smärtstillande tills hon blev trött och gav lokalbedövning i och omkring operationssåret. Därefter spolade och rengjorde jag såret och sydde ihop det igen.

Till vänster en instrumentlåda med operationsinstrument och till höger Tess bakben med ett nysytt operationssår på vänster knä.
Instrument som använts för att sy ihop Tess operationssår.

Jag sydde med lite grövre tråd och enskilda suturer med en knut för varje stygn. Därigenom blir det svårare för henne att göra någon större skada om hon skulle komma åt såret igen. Eftersom såret hade hunnit bli lite rött och inflammerat la jag på en sårsalva med medicinsk Manukahonung längs med såret och tejpade på kompresser över det. Därefter fick hon hela benet omlindat i bandage som fick sitta i några dagar.

Ett rött bandage på Tess bakben för att skydda såret från komplikationer.
Tjusigt rött bandage på Tess bakben.

Otack är världens lön

Tess var återigen en grinig, olycklig och deprimerad collie. Jag har full förståelse för er djurägare som inte riktigt känner igen era hundar när de har ont och har fått lugnande för att få ett sår omskött. Tess var grinig som en alligator med tandvärk! Jag fick knappt röra vid henne efteråt utan att hon nafsade åt mig, och blickarna jag fick var inte snälla. Hon var inte särskilt tacksam för att jag hade lagat henne igen.

Efter den kvällen har det lyckligtvis gått på rätt håll. Bandaget togs bort efter några dagar och såret har sett fint ut hela tiden efter det. Och kragen, den har fått vara på, natt som dag. Hellre en frustrerad hund än komplikationer i såret.

Du som följer Vetmobilen på Instagram och Facebook har under veckan fått se rörliga bilder i våra händelser där du har kunnat följa hur hennes hälta har minskat något och hon rör sig bättre och bättre. Det är givetvis en bra bit kvar innan hon är helt bra, och vi ska utöka träningen successivt så att hon får bättre stabilisering av knäleden även av sin egen muskulatur. Snart är det dags att plocka bort stygnen. Följ fortsättningen i nästa blogginlägg!

Om du inte redan följer oss på sociala medier är du välkommen att göra det. Följ länkarna till Vetmobilen på Instagram och Facebook. De öppnas i en ny flik.

Via knapparna nedan kan du läsa mer om Septemberkampanjen via den gröna knappen till vänster eller boka tid direkt via den lila knappen till höger. Välkommen!

Vänliga hälsningar,
Agneta Andersson
Vetmobilen

Korsbandsoperation med veterinär som matte

Du som har följt Vetmobilen från start har säkert hört talas om hur det kan vara för en hund att ha en matte som är veterinär. Det blir lätt lite ”skomakarens barn går i trasiga skor” och det kan ta tid även för mig att ta tag i hennes problem. Som bakgrund har Tess, vår collie på ca 6,5 år, varit halt av och till. Ni kunde läsa om henne redan i december 2018. Nu under sommaren 2019 har hennes hälta blivit lite sämre, och framför allt har den inte svarat på smärtstillande längre. Därför var det nu i september äntligen dags för hennes korsbandsoperation.

Veterinärens hund, Tess, en trefärgad collie som i september fick sin korsbandsoperation.
Collien Tess aka Veterinärens hund

Veterinär som matte

Nyfiken som jag är bad jag att få vara med åtminstone fram till att Tess skulle bli sövd. Trots att jag som veterinär är ganska härdad, kan även jag känna en klump i halsen när familjens hund ska sövas och opereras. Ibland måste man faktiskt få vara bara matte också.

Jodå, kollegan sa att jag fick vara med, och inte nog med det, jag fick vara med under Tess hela korsbandsoperation!

Det är ganska nyttigt att vara i rollen som djurägare också ibland, och tänka sig in i precis vilka bekymmer och utmaningar som kan drabba en efter ett operativt ingrepp. Tack till Växjö Nya Djurklinik, som lät mig vara med under operationen.

Korsbandsoperation ett rutiningrepp

Agneta Andersson och hunden Tess, en trefärgad collie, som har kommit till kliniken inför Tess korsbandsoperation.
Tess var lite nervös och flämtig på morgonen.

Både sövning och korsbandsoperation gick bra. Faktum är att det hela var över på mindre än en timme. Det var knappt så att jag hann med i svängarna. Ett kort ingrepp ger en kort tid som hunden ligger sövd, vilket är bra för återhämtningen. Hon hinner inte bli så nedkyld under narkosen, och hon kan snabbar vakna till efteråt och komma igång.

Tyvärr kunde vi inte åka hem direkt, för Vetmobilen hade varit så klurig att bilen var inlämnad för service samtidigt som hunden blev opererad. Och verkstaden ville knappast ha någon nyopererad hund i lånebilden. Morgonens logistik hade därför sett ut som följer:

  • Packa i hund i bagaget på Vetmobilen, köra barn till skola och förskola.
  • Köra till Växjö
  • Lämna in hund på Växjö Nya Djurklinik
  • Köra Vetmobilen till bilverkstaden för service
  • Få ut en lånebil och hinna tillbaka till kliniken innan det var dags att söva Tess.

Allt gick lyckligtvis bra, utan större förseningar eller missbedömningar. Men eftersom hunden var färdigopererad redan vid 11-tiden och bilen inte blev klar att hämta på verkstaden förrän framåt 14-tiden, blev det lite längre väntetid för Tess. Och som hon ylade när hon hade vaknat upp. Ingen glad collie, där.

Tess, trefärgad collie, i en uppvakningsbur på kliniken. Hon har nyss vaknat upp efter korsbandsoperationen.
Tess får smärtstillande dropp. Hon är groggy efter narkosen och lite orolig.

Hem efter korsbandsoperation och sen direkt iväg

Sen hann vi inte mer än hem (och hämta barn på fritids) innan det var dags att åka iväg till dagens andra aktivitet, nämligen Häst-, hund-, och kattmässan på Carl Nilssons i Älmhult. Jag fick dottern med mig, eftersom hon och hennes klasskompisar skulle hjälpa till vid parkering av bilar. Det var en trevlig mässa och jag kommer gärna dit igen.

Tess fick under tiden ha dumstruten på för att inte komma åt och slicka på sitt sår. Hon var lite medtagen och hade ganska ont. Innan jag tog bort kanylen i hennes framben gav jag lite mer smärtstillande den vägen, och hon får fortsatt smärtstillande varje dag nu efteråt också, såklart. Hon ska får smärtstillande/antiinflammatoriskt i 2-4 veckor efter operationen, samtidigt som det är strikt koppelvila åtminstone en månad framöver.

Tess i köket med krage på för att hindra henne från att slicka på operationssåret från hennes korsbandsoperation. Ledsen collie.
Ledsen collie med dumstruten på.

Följetången fortsätter

I nästa blogginlägg hoppas jag kunna beskriva vad som kan hända när man tror att man ska vara snäll vid sin hund, och skaffar en snällare krage, som inte skulle hindra henne så mycket … Ja, börjar ni förstå? Man ska aldrig, och jag menar ALDRIG, underskatta längden på en collienos. Fortsättning följer …

Tills dess, läs mer om Septemberkampanjen i gröna knappen till vänster eller boka din tid redan nu via den lila knappen till höger. Välkommen!

Vänliga hälsningar,
Agneta Andersson
Vetmobilen

Maj månad är här, dags för kampanj!

Visst är det härligt med sol och vårvärme! Nu är vi inne i maj månad och äntligen är våren här på allvar. Hoppas bara att vi får lite regn emellanåt också. Det är nödvändigt för att det inte ska bli som förra sommaren. För det första bevattningsförbud och dåligt med bete till våra gräsätande djur. För det andra var det svårt att skörda tillräckligt från vallarna som djuren behövde till vintern. Vi får verkligen hoppas att det blir bättre i år.

Blommande rosa magnolia mot en blå himmel. Texten Majkampanjen som betyder att du får 250 kr rabatt för ditt bokade besök i maj 2019.
Våren är här och du får rabatt på ditt bokade hembesök i maj. Bilden föreställer blommande magnolia mot en blå himmel. Bilden är tagen i Kungälv av Agneta Andersson.

Rabatt på besök i maj

Då och då har vi kampanjer som gäller enstaka djurslag, eller en enstaka åtgärd, till exempel vaccination. Majkampanjen däremot gäller för alla djurslag. Boka alltså din vaccination, kastration av hankatt, besiktning av valpkull eller kattungekull, koll av halta får eller blodprovstagning för Maedi-Visnaprogrammet (hos får, CAE hos get) under maj 2019, så får du 250 kr rabatt på ditt besök.

För att se vilka tjänster Vetmobilen erbjuder följ länkarna till respektive djurslag. Där kan du läsa mer om våra tjänster för hundar, katter, får och getter.

Tredelad bild med en fårflock i övre vänstra hörnet, en brun släthårig hund i nedre vänstra hörnet och en grå katt till höger i bild. Majkampanjen gäller 1-31 maj 2019.
Vetmobilens kampanj gäller alla besök i maj till får och getter, hundar och katter.

Boka ditt besök i maj

Om du bokar ett hembesök i maj månad får du 250 kr i rabatt. Majkampanjen gäller för alla bokade besök under hela maj månad. Du kan ta kontakt på flera olika sätt. Följ länkarna nedan för att ringa oss, skicka ett sms eller ett mejl.

Ring oss: 070-208 45 32 

Skicka ett sms till 070-208 45 32

Skicka mejl: info@vetmobilen.se 

Vetmobilen finns också på sociala medier, där vi då och då publicerar erbjudanden. Därför ska du följa oss på Facebook och Instagram, så att du inte missar något. Även där kan du ta kontakt via messenger eller direktmeddelande till Vetmobilen.

Välkommen!

Fästingsjukdomar

Fästingsjukdomar i Sverige

Nedan finns information om några av de fästingsjukdomar som fästingar i Sverige kan bära på, bland annat bakterien Borrelia burgdorferi, bakterien Anaplasma phagocytophilum och TBE-virus (Tick-borne encephilitis virus).

En ljusgrå fästing i handen på en människa. Det går inte att avgöra om den bär på fästingsjukdomar genom att titta på den.
Fästingar bör du plocka bort så snart du upptäcker dem. Det minskar risken för smitta av fästingsjukdomar.

Borrelios

Vanliga fästingar i Sverige kan infektera både människor och djur med bakterien
Borrelia burgdorferi. Infektion av bakterien är ganska vanligt hos hund, men det är mer ovanligt med sjukdomssymtom som leder till veterinärbesök. Ca 5 % av infekterade hundar visar symtom, och då är de vanligen lindriga.

I de fall sjukdom hos hund uppstår kan den komma lång tid efter infektionstillfället, ibland två till sex månader senare. Borreliainfektion kan orsaka följande symtom:

  • Inga symtom alls eller bara en hudreaktion vid fästingbettet
  • Akut feber, nedsatt allmäntillstånd
  • Plötsliga ledbesvär som kan visa sig som ”vandrande hälta”; det vill säga att hunden visar hälta från olika ben olika dagar.

Samtliga symtom brukar komma plötsligt hos en tidigare frisk hund. Borrelia hos hund brukar inte höra ihop med långvariga tröttshetssymtom, återkommande hälta eller återkommande feber. Borrelios orsakar inte dödsfall.

Diagnos

Eftersom symtom på sjukdom vid borreliainfektion hos hund är ovanligt består diagnostiken i att försöka utesluta andra tänkbara orsaker till hundens symtom. Borrelios är alltså en uteslutningsdiagnos, och den är ofta svår att säkert fastställa. Bland annat kan olika typer av ledinfektioner ge liknande symtom.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Här kan du läsa mer om borrelios hos hund.

Anaplamos

Vanliga fästingar kan infektera både människor och djur med bakterien Anaplasma phagocytophilum. Bakterien har tidigare hetat Ehrlichia equi och Ehrlichia phagocytophila, vilket bidrar till att namnet ehrlichios kan florera istället för det korrekta anaplasmos, som namn på sjukdom orsakad av den här bakterien.

Det är vanligt med infektion av A. phagocutophilum hos hund i Sverige. Det är betydligt mer ovanligt med sjukdomssymtom hos hundarna som leder till veterinärbesök. Hundar får inte återkommande eller kroniska långvariga besvär av anaplasmos och sjukdomen har heller inte orsakat dödsfall.

Det är viktigt att särskilja sjukdomen granulocytär anaplasmos, orsakad av
A. phagocutophilum från monocytär ehrlichios, där orsaken är bakterien Ehrlichia canis. Den sistnämnda är nämligen en bakterie som smittar via den bruna hundfästingen, eller kennelfästingen, som vi normalt inte ser i Sverige. Se lite längre ner på sidan under Skydd mot fästingsjukdomar för resande hundar.

De flesta hundar infekterade av A. phagocutophilum visar inga symtom alternativt tillfrisknar snabbt av sig själva, utan behandling. I en del fall kan veterinären dock förskriva antibiotika, om hunden ha besvärliga symtom.

Hos en i övrigt frisk hund man vid anaplasmos plötsligt se:

  • Feber och nedsatt allmäntillstånd.
  • Smärtande eller ömmande muskler och leder, ovilja att röra sig eller ledsmärta
  • Blodbilden kan vara påverkad avseende mängden röda blodkroppar och olika typer av vita blodkroppar
  • Blödningar i slemhinnor och nos har förekommit, men det är mer ovanligt

Diagnos

Det går att påvisa A. phagocutophilum i blodprov om det är i tidigt skede av infektionen med feber.

Det går också att påvisa antikroppar mot bakterien i blodprov, men det behöver inte betyda att hunden är sjuk i anaplasmos just nu. Antikroppar efter tidigare infektion ligger kvar i blodet under lång tid, och många helt friska hundar kan ha antikroppar i sitt blod. Två blodprover med några veckors mellanrum kan vara nödvändigt, men det kan ändå vara svårt att tolka provsvaren.

Det finns ingen anledning att provta friska hundar, eller hundar utan symtom på granulocytär anaplasmos, avseende antikroppar mot A. phagocutophilum.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Här kan du läsa mer om granulocytär anaplasmos.

TBE

TBE står för Tick-borne encephalitis som på svenska är fästingburen hjärninflammation. Det är en sjukdom som framför allt drabbar människor. Mer information om TBE hos människa kan du läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Hundar kan bli infekterade av viruset, men sjukdom till följd av infektionen är ovanligt. Fästingar som bär på viruset kan smitta både människor och djur. Smittan går dock alltid via en smittad fästing; en hund kan alltså inte smitta direkt till en människa eller vice versa.

Olika blodprovsundersökningar från olika länder har visat att så många som en tredjedel och ibland upp till hälften av de friska hundarna hade antikroppar mot TBE-viruset i sitt blod. Det innebär att de någon gång har varit infekterade med viruset.

Beskrivningar av de ovanliga fall då hundar har utvecklat sjukdom till följd av TBE-virus kommer framför allt från Centraleuropa. Dessa hundar har plötsligt blivit mycket dåliga, troligen inom en vecka-tio dagar efter infektionen. Hundarna har fått hög feber, kraftigt nedsatt medvetande, samt kramper och förlamningssymtom. Hundarna har i dessa fall antingen självdött eller blivit avlivade inom några dagar. I Sverige har vi hittills inte sett några liknande fall.

Diagnos

Det finns en rad andra sjukdomstillstånd som ger liknande symtom som de som är beskrivna för TBE-sjukdom hos hund. Vid svår sjukdom som denna sker ofta avlivning och då går det att ställa diagnosen vid obduktion.

Antikroppsprover från friska hundar är inte aktuellt, eftersom det är normalt för en hund att ha antikroppar mot TBE. Om hunden skulle insjukna pga TBE-viruset blir de oftast så sjuka så hastigt att den kanske inte ens hinner bilda antikroppar i blodet.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Här kan du läsa mer om TBE-infektion hos hund.

En brun fästing på ett vitt tyg. Det är svårt att veta om den bär på fästingsjukdomar, men vi vill förebygga fästingangrepp ändå.
Fästingar är obehagliga och genom att förebygga angrepp av fästingar kan vi minska risken för fästingsjukdomar också.

Förebygga fästingsjukdomar är bättre än att behandla

Förebygga alla fästingsjukdomar genom att förebygga att fästingarna biter din hund eller katt. Det finns en rad olika veterinärmedicinska läkemedel med effekt mot fästingar. Man bör dock alltid kombinera behandling med att regelbundet går igenom hundens päls för att ta bort fästingar som har hunnit bita. Om man plockar alla fästingar man ser minskar risken för att den ska ha hunnit överföra några smittsamma fästingsjukdomar.

Vi vill väl alla undvika fästingsjukdomar. Fästingar är obehagliga och vi vill få bort dem från våra husdjur snarast möjligt, även om långt ifrån alla fästingar bär på smittsamma sjukdomar. Det finns flera olika alternativ för fästingrepellerande läkemedel, både receptfria och receptbelagda.

Spot-on-preparat droppas på huden i nacken och eventuellt också på ett ställe längre bak längs ryggen. Det finns också halsband hunden kan ha på sig, som sänder ut det fästingdödande ämnet i hundens fettfilm och päls. Slutligen finns det numera även fästingmedel i tablettform till hund. De senare är receptbelagda, medan flera olika spot-on-preparat och halsband går att köpa på apoteket utan recept.

En anledning till att tabletten med fästingmedel har blivit så populär under senare tid är sannolikt att läkemedlets effekt varar i upp till 12 veckor, vilket är längre tid än för övriga preparat.

Skydd mot fästingsjukdomar för resande hundar

Det är synnerligen viktigt vid utlandsresa till länder i södra Europa att hundar har ett gott skydd mot fästingar. Ju längre söderut man kommer desto större är risken för att hunden får kennelfästing på sig. Denna fästing kallas även brun hundfästing (Rhipicephalus sanguineus på latin). Kennelfästingen finns ännu inte etablerad i Sverige och vi vill helst undvika att den blir det. Vid angrepp av kennelfästingen kan hela hunden bli översållad av fästingar, de kan till och med sitta i stora klasar på huden.

Kennelfästingen finns både i naturen och inomhus. De är särskilt vanliga i kennelmiljö eller stallar för hittehundar. Fästingen trivs inomhus och kan överleva där så länge den har tillgång till hund att suga blod ifrån. Däremot skulle den inte överleva någon längre tid utomhus i vårt svenska klimat. Om fästingen skulle bli befäst i ett hem eller en kennel är risken stor att hjälp från saneringsfirma är nödvändigt för att bli av med den. Under goda livsförutsättningar kan kennelfästingen sprida sig mycket snabbt.

Kennelfästingen kan sprida flera allvarliga fästingsjukdomar, som till exempel babesios, monocytär ehrlichios och hepatozoonos. Detta är sjukdomar vi normalt inte har i Sverige, eftersom vi normalt inte har kennelfästingen här. Du kan läsa mer om dessa sjukdomar på SVAs hemsida genom att följa länkarna på respektive sjukdom.

Skydd mot fästingar före utresa

Du bör ta hjälp av din veterinär att hitta ett lämpligt förebyggande läkemedel som skyddar din hund mot fästingar och andra stickande kryp under utlandsresan. Det är viktigt att påbörja hundens behandling redan en tid före avresan, ifall det tar några dagar innan läkemedlet har full effekt. Kontrollera också alltid hundens päls under resan, och plocka bort eventuella fästingar så snart som möjligt.

Rabies

Klassiskt rabies finns inte i Sverige idag. Vi räknas inom EU som ett rabiesfritt område. Därför vaccinerar vi normalt inte våra hundar mot rabies om de bara ska befinna sig inom landet. Det finns dock en risk för att sjukdomen skulle kunna komma till Sverige via smittade vilda eller tama djur från andra länder.

Collage av bilder på katter och hundar på resa. Travelling cats and dogs står det i en grön skylt tvärs över. Före utlandsresa måste de vaccineras mot rabies.
Hundar och katter måste vaccineras mot rabies före utlandsresa.

Förekomst av rabies

Vi har inte haft rabies som sjukdom i Sverige sedan 1886. Däremot förekommer klassisk rabies i vissa länder i Östeuropa, medan övriga delar av Europa är fritt. Eu har som mål att bekämpa sjukdomen hos djur senast 2020. Sjukdomen förekommer också i Nord- och Sydamerika och den är vanlig i Afrika och Asien. Mellan 30 000 och 70 000 människor dör varje år av rabies världen över (källa WHO). De flesta fallen på människa sker i Indien, Kina och Afrika efter kontakt med infekterade hundar. WHO har en 0-vision avseende hund-medierad rabies hos människa med mål att uppnå noll fall till 2030.

Symtom på rabies

Rabiesviruset leder till en hjärninflammation. Emellertid variera symtomen något mellan olika djurslag. Det tidigaste tecknet är beteendeförändringar som att vilda djur blir mindre skygga, medan tama djur kan blir mer skydda och/eller aggressiva. Sjukdomen leder så småningom till förlamning eller rörelsestörningar, följt av krampanfall innan djuret dör. Sjukdomen leder i princip alltid till döden, när väl symtomen har börjat visa sig.

Du kan läsa mer information om rabies hos människa på Folkhälsomyndigheten.

Smittämne

Rabiesviruset är ett lyssavirus. Det finns andra lyssavirus som också kan orsaka rabiesliknande sjukdom. Vissa fladdermöss i Europa bär på European Bat Lyssavirus (EBLV) som kan ge upphov till fladdermusrabies.

Smittvägar

Rabiesvirus smittar framför allt via bitsår, eftersom infekterade djur ofta blir aggressiva. De utsöndrar virus i saliven, vilket innebär att även slickningar på hud med småsår kan innebära en risk att bli smittad. Saliven hos djuret kan innehålla virus i ca 2 veckor innan djuret visar några sjukdomstecken. Inkubationstiden är vanligtvis runt men månad men kan variera mellan en vecka och upp till flera månader, och till och med år.

I Europa är det framför allt hos rödräv och mårdhundar som smittan finns och de djurslagen fungerar som reservoar för viruset. I de regioner där vilda gatuhundar fungerar som reservoar finns också de flesta fallen hos människa.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Du kan läsa mer om rabies om djur här.

En kattunge och en valp nosar på varandra i övre delen av bilen. I undre delen en spruta med uppdraget vaccin, kanske vaccin mot rabies.
Du måste vaccinera din hund eller katt mot rabies om du ska ut och resa med ditt djur.

Vaccination inför resa

Vid utlandsresa med hund, katt och iller måste vi vaccinera djuret mot rabies före utresan. Denna vaccination ska veterinären skriva in i djurets pass. Det innebär att den måste få ett pass utfärdat senast vid samma besök som hunden får sin vaccination. Efter vaccinationen måste du vänta i 21 dagar innan det är det fritt fram att resa inom EU.

Leptospiros

Leptospiros är en sjukdom orsakad av bakterien Leptospira som i sin tur finns i en mängd olika varianter, så kallade serovarer. Sjukdomen finns över hela världen och bakterien trivs bättre i varmt och fuktigt klimat än i kallt och torrt. Infektioner och utvecklande av sjukdom är vanligare i varmare klimat.

Leptospiros är relativt ovanligt i Sverige, men sjukdomsfall förekommer i södra Sverige och i våra grannländer söderut. Infekterade hundar kan sprida bakterien via urin och dessutom trivs den i vattenrika miljöer. Leptospira-bakterier kan smitta mellan flera olika djurslag; råttor kan ha smittan och sprida den vidare med sin urin. Dessutom är sjukdomen en zoonos, det vill säga den kan smitta från djur till människa. Du kan läsa mer om det på SVAs hemsida här.

En bild på råttor vid en port. Till höger en bild på en hund med vatten i bakgrunden. Leptospiros kan spridas av råttor och trivs där det finns vatten.
Råttor är en viktigt smittspridare för leptospiros. Likaså trivs bakterien där det finns stillastående vatten.

Symtom på leptospiros

Det finns lindriga fall och mer allvarliga fall. Vid lindrig infektion av leptospiros får hunden mycket milda eller inga symtom alls. Vid allvarlig infektion kan det bli livshotande. Det kan uppstå kroniska, kvarstående skador i framför allt njurarna och levern. Det är inte vanligt med så svår sjukdom i Sverige.

Typiska symtom på leptospiros innefattar slöhet, feber och kräkningar. Hunden kissar och dricker mer än normalt och kan vara ovillig att röra sig. Ibland kan man se blödningar, i form av röda fläckar i munslemhinnan. Det finns också rapporter om allvarliga lungblödningar från fall i andra länder.

Leptospiros kan smitta via urin och vatten

Ett smittat djur utsöndrar bakterier med urinen. Utsöndringen kan ske av och till under lång tid, flera veckor. Det kan finnas symtomfria smittbärare och även vaccinerade hundar kan bli infekterade och sprida bakterien vidare. Många hundar på liten yta, till exempel vid hundutställningar eller i kennelmiljö kan vara en ökad risk för smittspridning via urinen.

Vilda gnagare är viktiga för smittspridningen. Hundar som vistas i miljöer där det finns infekterade gnagare och gärna varmt, stillastående vatten kan ha en ökad risk för att bli smittade. I områden där leptospiros är vanligt kan det vara en säsongssjukdom som blossar upp till utbrott under de varma månaderna under sensommaren-hösten, och gärna efter perioder med riklig nederbörd.

Om en hund har visat sig vara infekterad med leptospiros bör man se till att den inte kissar där andra hundar rör sig.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Här kan du läsa mer.

Vaccination mot leptospiros rekommenderas vid utlandsresa. En kattunge och en valp i övre delen av bilden, en vaccinationsspruta i den nedre delen.
Skydda din hund mot allvarlig leptospiros genom vaccination. Katter vaccineras generellt inte mot det.

Vaccination framför allt vid utlandsresa

Det finns ingen allmän vaccinationsrekommendation mot leptospiros idag. Sjukdomen dyker dock upp lite då och då, så i samband med utbrott kan det lokalt rekommenderas att vaccinera alla hundar även mot leptospiros.

Eftersom leptospirabakterierna trivs i varmare och fuktigt klimat är det klokt att vaccinera hunden inför en utlandsresa till varmare länder. Rekommendationen är att vaccinera inför resa även till våra grannländer i söder, som Danmark.

Man ska vara medveten om att vaccinering inte ger ett 100 %-igt skydd från infektion. Vaccinationen rekommenderas för att minska risken för den allvarliga och livshotande varianten av leptospiros.

Kennelhosta

Kennelhosta är ett begrepp man använder för sjukdom som påminner om kikhosta hos hund. Det är flera olika smittämnen involverade. Typiska sjukdomstecken är akut hosta och hostattacker. Vissa hundar hostar tills de klöks eller får kväljningar och det kan komma upp vitt slem. Därför kan det vara lätt att tro att hunden har satt i halsen. Ofta har hunden lite feber tidigt i förloppet.

En kull med grå valpar av någon ras med halvlång päls. De sitter i en korg av rotting. Skydda dem från kennelhosta genom vaccination.
Flera olika smittämnen ingår i kennelhosta. Skydda valparna genom att vaccinera alla hundar i deras närhet, och även dem själva vid 8 och ca 12 veckors ålder.

Flera olika smittämnen vid kennelhosta

Det är flera olika virus och bakterier inblandade i kennelhosta. Hundens parainfluensavirus typ 2, hundens respiratoriska coronavirus och bakterien Bordetella bronchiseptica kan var för sig orsaka kennelhosta hos hund.

Likaså har man hittat hundens adenovirus typ 2, hundens herpesvirus typ 1, flera mykoplasma-arter, streptokocker, pasteurella-arter, koliforma bakterier och pseudomonas-bakterier hos hundar som hostar. Då kan de dock vara en sekundärinfektion eller ett bifynd som inte direkt har med sjukdomen att göra.

Hundens parainfluensavirus typ 2

Hundens parainfluensavirus typ 2 (CPiV-2) orsakar vanligen en ganska lindrig inflammation i hundens övre luftvägar. Viruset är mycket smittsamt och kan snabbt orsaka utbrott av kennelhosta. Inkubationstiden är 2-8 dagar, och hunden utsöndrar virus under den första veckan av hosta.

Hundens respiratoriska coronavirus

Hundens respiratoriska coronavirus (CRCoV) infekterar också de övre luftvägarna och ger milda luftvägssymtom som nosflöde, nysningar och hosta. Inkubaktionstiden är 1-5 dagar. Hunden kan smitta i 6-16 dagar efter att den blev infekterad själv.

Bordetella bronchiseptica

Bordetella bronchiseptica är en bakterie som kan finnas även hos friska individer. Den kan dock orsaka symtom på kennelhosta framför allt hos unga hundar. En smittad hund kan utsöndra bakterien från de övre luftvägarna i 3-4 månader efter infektionen. Hundar som genomgår infektion utvecklar antikroppar inom en vecka, men nivåerna av antikroppar minskar ganska snabbt igen.

Hundens adenovirus typ 2

Hundens adenovirus typ 2 (CAV-2) är nära släkt med det virus (CAV-1) som orsakar smittsam leverinflammation (HCC) som vi har skrivit om tidigare. CAV-2 angriper dock huvudsakligen luftvägarna istället. Enbart infektion med CAV-2 ger vanligen inga tydliga kliniska sjukdomssymtom men kan ge förstorade tonsiller och förändringar i lungvävnaden. I 8-9 dagar efter infektionen utsöndrar hunden virus.

Vaccin mot CAV-2 finns i DHPPi-vaccin, vilket ger vaccinationsskydd mot både CAV-1 (HCC) och CAV-2, eftersom de är så nära besläktade.

Hundens herpesvirus typ 1

Hundens herpesvirus typ 1 (CHV-1) angriper också övre luftvägarna hos hund, men orsakar vanligen inte tydliga kliniska symtom. Man anser inte längre att CHV-1 orsakar kennelhosta, men viruset kan ge en dödlig infektion hos nyfödda valpar. Om smittan finns i en uppfödning kan det orsaka stora problem. Du kan läsa mer om hundens herpesvirus på SVA:s hemsida.

Kennelhosta mycket smittsamt

De vanligaste infektionsämnena vid kennelhosta (CPiV-2, CRCoV och
 Bordetella bronchiseptica) smittar framför allt vid direktkontakt nos mot nos, eller via hosta/nysning. Vattenskålar, leksaker och föremål hunden tar i munnen kan också sprida smittan vidare.

Hundar som deltar i tävlingar eller är på hunddagis löper en större risk att bli smittade av hundens parainfluensavirus typ 2 än hundar som inte gör det. Däremot verkar risken för att bli smittad av Bordetella bronchiseptica vara lika stor för hundar som är på tävling/hunddagis jämfört med de som inte är det. B. bronchiseptica överlever längre i miljön och en smittad hund sprider smitta under längre tid jämfört med en hund smittad av CPiV-2.

En hund som har haft kennelhosta är inte skyddad mot att få sjukdomen igen vid ett senare tillfälle. Antikropparna som den hunden bildar varar inte livslångt.

Ska hunden stanna hemma?

Om hunden får symtom på kennelhosta som akut hosta och/eller ökat nosflöde och nysningar bör den inte träffa andra hundar. Den bör inte heller vistas i miljöer där många hundar rör sig. Hunden bör stanna hemma från hundklubb, hunddagis eller hundpensionat i två veckor från när hostan började.

Vissa hundar kan hosta längre tid än så. Under förutsättning att hunden mår bra i övrigt och inte har feber finns det inga vetenskapliga skäl till att den ska vara hemma. Om hunden däremot har långvarig hosta och samtidigt feber och nedsatt allmäntillstånd bör den vara fortsatt isolerad från andra hundar.

Om din hund har varit i kontakt med en hund med misstänkt kennelhosta bör du hålla den isolerad från andra hundar i 10 dagar efter det misstänkta infektionstillfället, innan du kan känna att faran är över. Denna rekommendation är baserad på de olika infektionsämnenas inkubationstid.

Ovaccinerade valpar är extra känsliga för infektioner. De bör helst inte träffa hundar som har stor risk för att bli smittade av kennelhosta på tävlingar, utställningar mm.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Du kan läsa mer om infektionssjukdomar hos hund.

Kattunge och valp i övre delen av bilden. I nedre delen en vaccinspruta, kanske med vaccin mot kennelhosta.
Skydda din hund mot kennelhosta genom vaccination.

Vaccination mot kennelhosta

Alla hundar i Sverige bör vaccineras med basvaccinet DHPPi mot valpsjuka, HCC, parvovirus och parainfluensa typ 2. DHPPi skyddar, som nämnts ovan, även mot CAV-2.

Ytterligare vaccin mot kennelhosta är ett vaccin som antingen innehåller vaccin enbart mot hundens parainfluensavirus (Pi) eller ett kombinationsvaccin mot parainfluensa och Bordetella bronchiseptica (KC). Dessa vacciner ger inte skydd mot kennelhosta lika länge som DHPPi-vaccinet ger mot valpsjuka, HCC och parvovirus, vilket är anledningen till att hunden bör vaccineras varje år. Man ska också vara medveten om att vaccination mot kennelhosta inte ger 100 %-igt skydd mot sjukdomen. Det kan också vara fler smittämnen involverade än de vi känner till.

Många hundpensionat och -dagis har som krav att hunden är vaccinerad även mot kennelhosta årligen. Om hunden ska träna eller tävla är det också en bra idé att vaccinera mot kennelhosta.

Intranasalt vaccin mot kennelhosta

Vetmobilen har kombinationsvaccinet KC i lager. Hunden får vaccinet intranasalt, det vill säga i ena näsborren. Då slipper din hund att bli stucken med kanyl vid dessa vaccinationstillfällen. Dessutom är det vaccin mot två smittämnen istället för ett, och det intranasala vaccinet ger ett visst skydd lokalt i nosslemhinnan, utöver antikropparna som bildas och cirkulerar i blodet. Hundens nos, och dess lokala skydd, är första försvar mot inkräktande smittor.