Visst är det härligt med sol och vårvärme! Nu är vi inne i maj månad och äntligen är våren här på allvar. Hoppas bara att vi får lite regn emellanåt också. Det är nödvändigt för att det inte ska bli som förra sommaren. För det första bevattningsförbud och dåligt med bete till våra gräsätande djur. För det andra var det svårt att skörda tillräckligt från vallarna som djuren behövde till vintern. Vi får verkligen hoppas att det blir bättre i år.
Våren är här och du får rabatt på ditt bokade hembesök i maj. Bilden föreställer blommande magnolia mot en blå himmel. Bilden är tagen i Kungälv av Agneta Andersson.
Rabatt på besök i maj
Nu har Vetmobilen varit igång i drygt två månader, och verksamheten börjar så småningom ta form. Därför vill vi fira det med en kampanj för alla bokade besök under maj månad.
Majkampanjen gäller alla djurslag
Då och då har vi kampanjer som gäller enstaka djurslag, eller en enstaka åtgärd, till exempel vaccination. Majkampanjen däremot gäller för alla djurslag. Boka alltså din vaccination, kastration av hankatt, besiktning av valpkull eller kattungekull, koll av halta får eller blodprovstagning för Maedi-Visnaprogrammet (hos får, CAE hos get) under maj månad, så får du 250 kr rabatt på ditt besök.
För att se vilka tjänster Vetmobilen erbjuder, och därmed vilka som ger rabatt i Majkampanjen, vänligen följ knappvalen nedan. Där kan du läsa mer om våra tjänster för hundar, katter, får och getter.
Om du bokar ett hembesök i maj månad får du 250 kr i rabatt. Majkampanjen gäller för alla bokade besök under hela maj månad. Du kan ta kontakt på flera olika sätt. Följ länkarna nedan för att ringa oss, skicka ett sms eller ett mejl.
Vetmobilen finns också på sociala medier, där vi då och då publicerar erbjudanden. Därför ska du följa oss på Facebook och Instagram, så att du inte missar något. Även där kan du ta kontakt via messenger eller direktmeddelande till Vetmobilen.
Nedan finns information om några av de fästingsjukdomar som fästingar i Sverige kan bära på, bland annat bakterien Borrelia burgdorferi, bakterien Anaplasma phagocytophilum och TBE-virus (Tick-borne encephilitis virus).
Fästingar bör du plocka bort så snart du upptäcker dem. Det minskar risken för smitta av fästingsjukdomar.
Borrelios
Vanliga fästingar i Sverige kan infektera både människor och djur med bakterien Borrelia burgdorferi. Infektion av bakterien är ganska vanligt hos hund, men det är mer ovanligt med sjukdomssymtom som leder till veterinärbesök. Ca 5 % av infekterade hundar visar symtom, och då är de vanligen lindriga.
I de fall sjukdom hos hund uppstår kan den komma lång tid efter infektionstillfället, ibland två till sex månader senare. Borreliainfektion kan orsaka följande symtom:
Inga symtom alls eller bara en hudreaktion vid fästingbettet
Akut feber, nedsatt allmäntillstånd
Plötsliga ledbesvär som kan visa sig som ”vandrande hälta”; det vill säga att hunden visar hälta från olika ben olika dagar.
Samtliga symtom brukar komma plötsligt hos en tidigare frisk hund. Borrelia hos hund brukar inte höra ihop med långvariga tröttshetssymtom, återkommande hälta eller återkommande feber. Borrelios orsakar inte dödsfall.
Diagnos
Eftersom symtom på sjukdom vid borreliainfektion hos hund är ovanligt består diagnostiken i att försöka utesluta andra tänkbara orsaker till hundens symtom. Borrelios är alltså en uteslutningsdiagnos, och den är ofta svår att säkert fastställa. Bland annat kan olika typer av ledinfektioner ge liknande symtom.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Här kan du läsa mer om borrelios hos hund.
Anaplamos
Vanliga fästingar kan infektera både människor och djur med bakterien Anaplasma phagocytophilum. Bakterien har tidigare hetat Ehrlichia equi och Ehrlichia phagocytophila, vilket bidrar till att namnet ehrlichios kan florera istället för det korrekta anaplasmos, som namn på sjukdom orsakad av den här bakterien.
Det är vanligt med infektion av A. phagocutophilum hos hund i Sverige. Det är betydligt mer ovanligt med sjukdomssymtom hos hundarna som leder till veterinärbesök. Hundar får inte återkommande eller kroniska långvariga besvär av anaplasmos och sjukdomen har heller inte orsakat dödsfall.
Det är viktigt att särskilja sjukdomen granulocytär anaplasmos, orsakad av A. phagocutophilum från monocytär ehrlichios, där orsaken är bakterien Ehrlichia canis. Den sistnämnda är nämligen en bakterie som smittar via den bruna hundfästingen, eller kennelfästingen, som vi normalt inte ser i Sverige. Se lite längre ner på sidan under Skydd mot fästingsjukdomar för resande hundar.
De flesta hundar infekterade av A. phagocutophilum visar inga symtom alternativt tillfrisknar snabbt av sig själva, utan behandling. I en del fall kan veterinären dock förskriva antibiotika, om hunden ha besvärliga symtom.
Hos en i övrigt frisk hund man vid anaplasmos plötsligt se:
Feber och nedsatt allmäntillstånd.
Smärtande eller ömmande muskler och leder, ovilja att röra sig eller ledsmärta
Blodbilden kan vara påverkad avseende mängden röda blodkroppar och olika typer av vita blodkroppar
Blödningar i slemhinnor och nos har förekommit, men det är mer ovanligt
Diagnos
Det går att påvisa A. phagocutophilum i blodprov om det är i tidigt skede av infektionen med feber.
Det går också att påvisa antikroppar mot bakterien i blodprov, men det behöver inte betyda att hunden är sjuk i anaplasmos just nu. Antikroppar efter tidigare infektion ligger kvar i blodet under lång tid, och många helt friska hundar kan ha antikroppar i sitt blod. Två blodprover med några veckors mellanrum kan vara nödvändigt, men det kan ändå vara svårt att tolka provsvaren.
Det finns ingen anledning att provta friska hundar, eller hundar utan symtom på granulocytär anaplasmos, avseende antikroppar mot A. phagocutophilum.
TBE står för Tick-borne encephalitis som på svenska är fästingburen hjärninflammation. Det är en sjukdom som framför allt drabbar människor. Mer information om TBE hos människa kan du läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Hundar kan bli infekterade av viruset, men sjukdom till följd av infektionen är ovanligt. Fästingar som bär på viruset kan smitta både människor och djur. Smittan går dock alltid via en smittad fästing; en hund kan alltså inte smitta direkt till en människa eller vice versa.
Olika blodprovsundersökningar från olika länder har visat att så många som en tredjedel och ibland upp till hälften av de friska hundarna hade antikroppar mot TBE-viruset i sitt blod. Det innebär att de någon gång har varit infekterade med viruset.
Beskrivningar av de ovanliga fall då hundar har utvecklat sjukdom till följd av TBE-virus kommer framför allt från Centraleuropa. Dessa hundar har plötsligt blivit mycket dåliga, troligen inom en vecka-tio dagar efter infektionen. Hundarna har fått hög feber, kraftigt nedsatt medvetande, samt kramper och förlamningssymtom. Hundarna har i dessa fall antingen självdött eller blivit avlivade inom några dagar. I Sverige har vi hittills inte sett några liknande fall.
Diagnos
Det finns en rad andra sjukdomstillstånd som ger liknande symtom som de som är beskrivna för TBE-sjukdom hos hund. Vid svår sjukdom som denna sker ofta avlivning och då går det att ställa diagnosen vid obduktion.
Antikroppsprover från friska hundar är inte aktuellt, eftersom det är normalt för en hund att ha antikroppar mot TBE. Om hunden skulle insjukna pga TBE-viruset blir de oftast så sjuka så hastigt att den kanske inte ens hinner bilda antikroppar i blodet.
Fästingar är obehagliga och genom att förebygga angrepp av fästingar kan vi minska risken för fästingsjukdomar också.
Förebygga fästingsjukdomar är bättre än att behandla
Förebygga alla fästingsjukdomar genom att förebygga att fästingarna biter din hund eller katt. Det finns en rad olika veterinärmedicinska läkemedel med effekt mot fästingar. Man bör dock alltid kombinera behandling med att regelbundet går igenom hundens päls för att ta bort fästingar som har hunnit bita. Om man plockar alla fästingar man ser minskar risken för att den ska ha hunnit överföra några smittsamma fästingsjukdomar.
Vi vill väl alla undvika fästingsjukdomar. Fästingar är obehagliga och vi vill få bort dem från våra husdjur snarast möjligt, även om långt ifrån alla fästingar bär på smittsamma sjukdomar. Det finns flera olika alternativ för fästingrepellerande läkemedel, både receptfria och receptbelagda.
Spot-on-preparat droppas på huden i nacken och eventuellt också på ett ställe längre bak längs ryggen. Det finns också halsband hunden kan ha på sig, som sänder ut det fästingdödande ämnet i hundens fettfilm och päls. Slutligen finns det numera även fästingmedel i tablettform till hund. De senare är receptbelagda, medan flera olika spot-on-preparat och halsband går att köpa på apoteket utan recept.
En anledning till att tabletten med fästingmedel har blivit så populär under senare tid är sannolikt att läkemedlets effekt varar i upp till 12 veckor, vilket är längre tid än för övriga preparat.
Skydd mot fästingsjukdomar för resande hundar
Det är synnerligen viktigt vid utlandsresa till länder i södra Europa att hundar har ett gott skydd mot fästingar. Ju längre söderut man kommer desto större är risken för att hunden får kennelfästing på sig. Denna fästing kallas även brun hundfästing (Rhipicephalus sanguineus på latin). Kennelfästingen finns ännu inte etablerad i Sverige och vi vill helst undvika att den blir det. Vid angrepp av kennelfästingen kan hela hunden bli översållad av fästingar, de kan till och med sitta i stora klasar på huden.
Kennelfästingen finns både i naturen och inomhus. De är särskilt vanliga i kennelmiljö eller stallar för hittehundar. Fästingen trivs inomhus och kan överleva där så länge den har tillgång till hund att suga blod ifrån. Däremot skulle den inte överleva någon längre tid utomhus i vårt svenska klimat. Om fästingen skulle bli befäst i ett hem eller en kennel är risken stor att hjälp från saneringsfirma är nödvändigt för att bli av med den. Under goda livsförutsättningar kan kennelfästingen sprida sig mycket snabbt.
Kennelfästingen kan sprida flera allvarliga fästingsjukdomar, som till exempel babesios, monocytär ehrlichios och hepatozoonos. Detta är sjukdomar vi normalt inte har i Sverige, eftersom vi normalt inte har kennelfästingen här. Du kan läsa mer om dessa sjukdomar på SVAs hemsida genom att följa länkarna på respektive sjukdom.
Skydd mot fästingar före utresa
Du bör ta hjälp av din veterinär att hitta ett lämpligt förebyggande läkemedel som skyddar din hund mot fästingar och andra stickande kryp under utlandsresan. Det är viktigt att påbörja hundens behandling redan en tid före avresan, ifall det tar några dagar innan läkemedlet har full effekt. Kontrollera också alltid hundens päls under resan, och plocka bort eventuella fästingar så snart som möjligt.
Usch, bara namnet på detta ganska obehagliga spindeldjur kan få många att rysa. Har du redan hittat fästingar på din hund eller katt? Visste du att det finns 20 stycken olika arter av fästingar bara i Sverige?
Nu är det vår och det börjar bli varmt ute. Fästingarna börjar bli aktiva igen efter vintern och det är klokt att skydda ditt djur mot dem. Vi skriver kontinuerligt här på hemsidan om aktuella sjukdomar och besvär för ditt djur. Håll utkik efter mer information om fästingar och sjukdomar som kan överföras av fästingar. Du kan också läsa om Vetmobilens fästingkampanj lite längre ner på sidan.
Fästingar finns i 20 olika arter bara i Sverige.
Fästingkampanjen
Vetmobilen vill skydda ditt djur och därför har vi nu Fästingkampanjen mellan 15 april och 3 maj 2019. Du betalar endast 130 kr i receptarvode vid förskrivning av receptbelagt fästingmedel, t ex Bravecto. Kampanjen gäller i samband med annat besök, och du sparar 220 kr. Allt du behöver göra är att boka ditt besök hos Vetmobilen senast 3 maj.
Tjugo olika arter av fästingar
Vanligtvis är fästingarna namngivna efter det värddjur de har som favorit. Till exempel finns vattensorksfästingen och gnagarfästingen som huvudsakligen lever på små däggdjur. Därför träffar vi människor ganska sällan på dem. Flera arter har olika fåglar som favoritvärd, till exempel fågelbofästing, klippfästing och duvfästing.
Däremot kallas den vanligaste fästingen på oss människor (Ixodes ricinus) för ”vanlig fästing” rätt och slätt. De andra arterna av fästingar söker sig sällan direkt till oss människor. Däremot finns det andra fästingar som kan komma oss nära via våra sällskapsdjur.
Fästingar suger blod tre gånger i livet
De allra flesta fästingarna har fyra livsstadier, nämligen ägg, larv, nymf och vuxen fästing. Vid alla livsstadier utom som ägg behöver fästingen ett blodmål. Eftersom de biter flera värddjur genom livet kan fästingar få i sig smittämnen. Därefter kan smittan föras över till nästa värddjur vid nästa blodmål.
Igelkottsfästingar är också vanliga
Av övriga fästingar är igelkottsfästingen (Ixodes hexagonus) bland de vanligaste. Den är mycket ljusare i färgen än den vanliga fästingen. Den finns ofta på igelkottar, men kan även bita hundar och katter.
Vetmobilen har en fästingkampanj 15 april till 3 maj 2019. Du kan få receptarvodet för receptbelagda fästingmedel till 130 kr, i samband med annan bokning. Du sparar 220 kr.
Trubbnosfästingen (Haemaphysalis punctata) är en lite ovanligare fästing som framför allt trivs i lite torrare miljöer på Gotland och Öland. Den suger gärna blod från får.
Den Brokiga hundfästingen (Dermacentor reticulatus) är brokig i sin färgteckning. Den har ökat i Europa och spridit sig norrut. Den är ännu så länge inte vanlig i Sverige, utan har påträffats bara några få gånger. Fästingen följer med flyttfåglar som kommer söderifrån efter vintern. Om klimatet är gynnsamt för den kan den komma att etablera sig här, åtminstone i södra Sverige.
Kennelfästingar föredrar hundar
Kennelfästingen (Rhipicephalus sanguineus) trivs i torrare klimat och ibland har den etablerat sig inomhus. Den har då följt med på hundar som rest söderifrån till Sverige. Som namnet beskriver har man påträffat den i kennlar. Med andra ord är det viktigt att skydda ditt djur mot fästingar under utlandsresa.
Öronfästingen (Otobius mgnini) är inte etablerad i Sverige. Den har nämligen påträffats bara en gång på en hund från Kalifornien. Denna typ av fästingar lever hela sitt liv i öronen på sitt värddjur och lämnar det bara för att para sig och lägga ägg. De finns spridda över stora delar av världen och verkar bli vanligare i Turkiet. Vidare är det stor sannolikhet för att den kommer till Europa ganska snart.
Andra arter som kan följa med importerade djur, eller djur som varit otillräckligt skyddade mot fästingangrepp på resa, är gul hundfästing, kennelfästing, amerikansk hundfästing och sköldpaddsfästing.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Om du vill läsa mer om fästingarter i Sverige, och se bilder på de olika fästingarna kan du följa länken här.
Boka Fästingkampanjen nu
Har du hund eller katt? Är du en djurägare som vill bespara ditt djur stressen med bilfärd och väntan i väntrummet? Vill du ha en bekväm tjänst där veterinären gör hembesök?
Fästingkampanjen innebär att du förutom det smidiga hembesöket, dessutom kan få receptförskrivning av fästingläkemedel till 130 kr i receptarvode (ordinarie pris 350 kr). Du sparar 220 kr. Boka senast 3 maj 2019. Gäller i samband med annat besök.
Klassiskt rabies finns inte i Sverige idag. Vi räknas inom EU som ett rabiesfritt område. Därför vaccinerar vi normalt inte våra hundar mot rabies om de bara ska befinna sig inom landet. Det finns dock en risk för att sjukdomen skulle kunna komma till Sverige via smittade vilda eller tama djur från andra länder.
Hundar och katter måste vaccineras mot rabies före utlandsresa.
Förekomst av rabies
Vi har inte haft rabies som sjukdom i Sverige sedan 1886. Däremot förekommer klassisk rabies i vissa länder i Östeuropa, medan övriga delar av Europa är fritt. Eu har som mål att bekämpa sjukdomen hos djur senast 2020. Sjukdomen förekommer också i Nord- och Sydamerika och den är vanlig i Afrika och Asien. Mellan 30 000 och 70 000 människor dör varje år av rabies världen över (källa WHO). De flesta fallen på människa sker i Indien, Kina och Afrika efter kontakt med infekterade hundar. WHO har en 0-vision avseende hund-medierad rabies hos människa med mål att uppnå noll fall till 2030.
Symtom på rabies
Rabiesviruset leder till en hjärninflammation. Emellertid variera symtomen något mellan olika djurslag. Det tidigaste tecknet är beteendeförändringar som att vilda djur blir mindre skygga, medan tama djur kan blir mer skydda och/eller aggressiva. Sjukdomen leder så småningom till förlamning eller rörelsestörningar, följt av krampanfall innan djuret dör. Sjukdomen leder i princip alltid till döden, när väl symtomen har börjat visa sig.
Rabiesviruset är ett lyssavirus. Det finns andra lyssavirus som också kan orsaka rabiesliknande sjukdom. Vissa fladdermöss i Europa bär på European Bat Lyssavirus (EBLV) som kan ge upphov till fladdermusrabies.
Smittvägar
Rabiesvirus smittar framför allt via bitsår, eftersom infekterade djur ofta blir aggressiva. De utsöndrar virus i saliven, vilket innebär att även slickningar på hud med småsår kan innebära en risk att bli smittad. Saliven hos djuret kan innehålla virus i ca 2 veckor innan djuret visar några sjukdomstecken. Inkubationstiden är vanligtvis runt men månad men kan variera mellan en vecka och upp till flera månader, och till och med år.
I Europa är det framför allt hos rödräv och mårdhundar som smittan finns och de djurslagen fungerar som reservoar för viruset. I de regioner där vilda gatuhundar fungerar som reservoar finns också de flesta fallen hos människa.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Du kan läsa mer om rabies om djur här.
Du måste vaccinera din hund eller katt mot rabies om du ska ut och resa med ditt djur.
Vaccination inför resa
Vid utlandsresa med hund, katt och iller måste vi vaccinera djuret mot rabies före utresan. Denna vaccination ska veterinären skriva in i djurets pass. Det innebär att den måste få ett pass utfärdat senast vid samma besök som hunden får sin vaccination. Efter vaccinationen måste du vänta i 21 dagar innan det är det fritt fram att resa inom EU.
Observera! Det här är inget aprilskämt! Aprilkampanjen ger verkligen 50 % rabatt på framkörningen när du bokar vaccination senast 15 april.
Aprilkampanjen är på fullaste allvar. Du får 50 % rabatt på framkörningen om du bokar en vaccination av hund eller katt före 15 april.
Du kanske inte tror på allt du hör eller läser en dag som denna. Vi har full förståelse för det. Första april bör man vara skeptiskt till det mesta. Och särskilt reklam. I det här fallet kan du dock vara lugn, för Aprilkampanjen är på fullt allvar.
Vetmobilen vill skydda ditt djur och vaccination är den enklaste livförsäkringen. Vi vill underlätta för dig genom att komma på hembesök för vaccinationen, och du betalar bara halva priset på resekostnaden. Allt du behöver göra är att boka senast 15 april.
Hundsjukdom aktuell
Vi har tidigare skrivit om hur viktigt det är att vaccinera sin hund mot HCC, smittsam leverinflammation. Smittämnet finns omkring oss hela tiden, så det är ingen ny, ovanlig sjukdom som har kommit till Sverige. Tvärtemot är det tack vare att så många hundägare vaccinerar sin hund mot sjukdomen som vi ser den ytterst sällan. Men den finns där. Så kolla din hunds vaccinationsstatus! Om det har gått mer än 3 år sedan den fick ett vaccin med förkortningarna DHPPi är det hög tid!
DHPPi står för valpsjuka (Distemper), HCC, parvovirus och parainfluensa. Valpsjuka och parvovirusinfektion är två andra allvarliga sjukdomar som vi lyckligtvis inte ser så ofta i Sverige, tack vare att många hundägare vaccinerar sina hundar. DHPPi-vaccinet är ett kombinationsvaccin så hunden behöver generellt inte bli stucken mer än en gång vid vanliga vaccinationer. Vaccinera din hund med DHPPi vart tredje år. Det sista Pi i DHPPi står för Parainfluensa som är ett av smittämnena i kennelhosta.
För att skydda mot kennelhosta behöver man dock vaccinera varje år. På Vetmobilen använder vi ett intranasalt vaccin, som hunden får i ena näsborren. Därför behöver hunden inte bli stucken alls i samband med den vaccinationen. Det intranasala vaccinet ger även ett lokalt immunskydd i nosslemhinnan, vilket ju är kroppens första försvar mot inkräktande virus och andra smittor.
Vaccination av våra katter och hundar är viktigt för att skydda dem mot sjukdom.
Vaccination av katter
För katter gäller att man vaccinerar mot kattpest och kattsnuva. Även här ger vaccination vart tredje år gott skydd mot kattpest, medan för kattsnuva gäller det att vaccinera varje år. Lite som motsvarande kennelhosta hos hund.
Kattens parvovirus ger kattpest och är ett virus som överlever mycket länge i miljön. Det enda sättet att skydda din katt är att vaccinera den. Även för innekatter, då vi människor kan ta med oss viruset hem, t ex under skosulorna.
Boka Aprilkampanjen nu
Har du hund eller katt? Är du en djurägare som vill bespara ditt djur stressen med bilfärd och väntan i väntrummet? Vill du ha en bekväm tjänst där veterinären gör hembesök? Vill du boka vaccination av din hund eller katt och bara betala halva priset på framkörningen? Vad väntar du på?!
Leptospiros är en sjukdom orsakad av bakterien Leptospira som i sin tur finns i en mängd olika varianter, så kallade serovarer. Sjukdomen finns över hela världen och bakterien trivs bättre i varmt och fuktigt klimat än i kallt och torrt. Infektioner och utvecklande av sjukdom är vanligare i varmare klimat.
Leptospiros är relativt ovanligt i Sverige, men sjukdomsfall förekommer i södra Sverige och i våra grannländer söderut. Infekterade hundar kan sprida bakterien via urin och dessutom trivs den i vattenrika miljöer. Leptospira-bakterier kan smitta mellan flera olika djurslag; råttor kan ha smittan och sprida den vidare med sin urin. Dessutom är sjukdomen en zoonos, det vill säga den kan smitta från djur till människa. Du kan läsa mer om det på SVAs hemsida här.
Råttor är en viktigt smittspridare för leptospiros. Likaså trivs bakterien där det finns stillastående vatten.
Symtom på leptospiros
Det finns lindriga fall och mer allvarliga fall. Vid lindrig infektion av leptospiros får hunden mycket milda eller inga symtom alls. Vid allvarlig infektion kan det bli livshotande. Det kan uppstå kroniska, kvarstående skador i framför allt njurarna och levern. Det är inte vanligt med så svår sjukdom i Sverige.
Typiska symtom på leptospiros innefattar slöhet, feber och kräkningar. Hunden kissar och dricker mer än normalt och kan vara ovillig att röra sig. Ibland kan man se blödningar, i form av röda fläckar i munslemhinnan. Det finns också rapporter om allvarliga lungblödningar från fall i andra länder.
Leptospiros kan smitta via urin och vatten
Ett smittat djur utsöndrar bakterier med urinen. Utsöndringen kan ske av och till under lång tid, flera veckor. Det kan finnas symtomfria smittbärare och även vaccinerade hundar kan bli infekterade och sprida bakterien vidare. Många hundar på liten yta, till exempel vid hundutställningar eller i kennelmiljö kan vara en ökad risk för smittspridning via urinen.
Vilda gnagare är viktiga för smittspridningen. Hundar som vistas i miljöer där det finns infekterade gnagare och gärna varmt, stillastående vatten kan ha en ökad risk för att bli smittade. I områden där leptospiros är vanligt kan det vara en säsongssjukdom som blossar upp till utbrott under de varma månaderna under sensommaren-hösten, och gärna efter perioder med riklig nederbörd.
Om en hund har visat sig vara infekterad med leptospiros bör man se till att den inte kissar där andra hundar rör sig.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Här kan du läsa mer.
Skydda din hund mot allvarlig leptospiros genom vaccination. Katter vaccineras generellt inte mot det.
Vaccination framför allt vid utlandsresa
Det finns ingen allmän vaccinationsrekommendation mot leptospiros idag. Sjukdomen dyker dock upp lite då och då, så i samband med utbrott kan det lokalt rekommenderas att vaccinera alla hundar även mot leptospiros.
Eftersom leptospirabakterierna trivs i varmare och fuktigt klimat är det klokt att vaccinera hunden inför en utlandsresa till varmare länder. Rekommendationen är att vaccinera inför resa även till våra grannländer i söder, som Danmark.
Man ska vara medveten om att vaccinering inte ger ett 100 %-igt skydd från infektion. Vaccinationen rekommenderas för att minska risken för den allvarliga och livshotande varianten av leptospiros.
Kennelhosta är ett begrepp man använder för sjukdom som påminner om kikhosta hos hund. Det är flera olika smittämnen involverade. Typiska sjukdomstecken är akut hosta och hostattacker. Vissa hundar hostar tills de klöks eller får kväljningar och det kan komma upp vitt slem. Därför kan det vara lätt att tro att hunden har satt i halsen. Ofta har hunden lite feber tidigt i förloppet.
Flera olika smittämnen ingår i kennelhosta. Skydda valparna genom att vaccinera alla hundar i deras närhet, och även dem själva vid 8 och ca 12 veckors ålder.
Flera olika smittämnen vid kennelhosta
Det är flera olika virus och bakterier inblandade i kennelhosta. Hundens parainfluensavirus typ 2, hundens respiratoriska coronavirus och bakterien Bordetella bronchiseptica kan var för sig orsaka kennelhosta hos hund.
Likaså har man hittat hundens adenovirus typ 2, hundens herpesvirus typ 1, flera mykoplasma-arter, streptokocker, pasteurella-arter, koliforma bakterier och pseudomonas-bakterier hos hundar som hostar. Då kan de dock vara en sekundärinfektion eller ett bifynd som inte direkt har med sjukdomen att göra.
Hundens parainfluensavirus typ 2
Hundens parainfluensavirus typ 2 (CPiV-2) orsakar vanligen en ganska lindrig inflammation i hundens övre luftvägar. Viruset är mycket smittsamt och kan snabbt orsaka utbrott av kennelhosta. Inkubationstiden är 2-8 dagar, och hunden utsöndrar virus under den första veckan av hosta.
Hundens respiratoriska coronavirus
Hundens respiratoriska coronavirus (CRCoV) infekterar också de övre luftvägarna och ger milda luftvägssymtom som nosflöde, nysningar och hosta. Inkubaktionstiden är 1-5 dagar. Hunden kan smitta i 6-16 dagar efter att den blev infekterad själv.
Bordetella bronchiseptica
Bordetella bronchiseptica är en bakterie som kan finnas även hos friska individer. Den kan dock orsaka symtom på kennelhosta framför allt hos unga hundar. En smittad hund kan utsöndra bakterien från de övre luftvägarna i 3-4 månader efter infektionen. Hundar som genomgår infektion utvecklar antikroppar inom en vecka, men nivåerna av antikroppar minskar ganska snabbt igen.
Hundens adenovirus typ 2
Hundens adenovirus typ 2 (CAV-2) är nära släkt med det virus (CAV-1) som orsakar smittsam leverinflammation (HCC) som vi har skrivit om tidigare. CAV-2 angriper dock huvudsakligen luftvägarna istället. Enbart infektion med CAV-2 ger vanligen inga tydliga kliniska sjukdomssymtom men kan ge förstorade tonsiller och förändringar i lungvävnaden. I 8-9 dagar efter infektionen utsöndrar hunden virus.
Vaccin mot CAV-2 finns i DHPPi-vaccin, vilket ger vaccinationsskydd mot både CAV-1 (HCC) och CAV-2, eftersom de är så nära besläktade.
Hundens herpesvirus typ 1
Hundens herpesvirus typ 1 (CHV-1) angriper också övre luftvägarna hos hund, men orsakar vanligen inte tydliga kliniska symtom. Man anser inte längre att CHV-1 orsakar kennelhosta, men viruset kan ge en dödlig infektion hos nyfödda valpar. Om smittan finns i en uppfödning kan det orsaka stora problem. Du kan läsa mer om hundens herpesvirus på SVA:s hemsida.
Kennelhosta mycket smittsamt
De vanligaste infektionsämnena vid kennelhosta (CPiV-2, CRCoV och Bordetella bronchiseptica) smittar framför allt vid direktkontakt nos mot nos, eller via hosta/nysning. Vattenskålar, leksaker och föremål hunden tar i munnen kan också sprida smittan vidare.
Hundar som deltar i tävlingar eller är på hunddagis löper en större risk att bli smittade av hundens parainfluensavirus typ 2 än hundar som inte gör det. Däremot verkar risken för att bli smittad av Bordetella bronchiseptica vara lika stor för hundar som är på tävling/hunddagis jämfört med de som inte är det.B. bronchiseptica överlever längre i miljön och en smittad hund sprider smitta under längre tid jämfört med en hund smittad av CPiV-2.
En hund som har haft kennelhosta är inte skyddad mot att få sjukdomen igen vid ett senare tillfälle. Antikropparna som den hunden bildar varar inte livslångt.
Ska hunden stanna hemma?
Om hunden får symtom på kennelhosta som akut hosta och/eller ökat nosflöde och nysningar bör den inte träffa andra hundar. Den bör inte heller vistas i miljöer där många hundar rör sig. Hunden bör stanna hemma från hundklubb, hunddagis eller hundpensionat i två veckor från när hostan började.
Vissa hundar kan hosta längre tid än så. Under förutsättning att hunden mår bra i övrigt och inte har feber finns det inga vetenskapliga skäl till att den ska vara hemma. Om hunden däremot har långvarig hosta och samtidigt feber och nedsatt allmäntillstånd bör den vara fortsatt isolerad från andra hundar.
Om din hund har varit i kontakt med en hund med misstänkt kennelhosta bör du hålla den isolerad från andra hundar i 10 dagar efter det misstänkta infektionstillfället, innan du kan känna att faran är över. Denna rekommendation är baserad på de olika infektionsämnenas inkubationstid.
Ovaccinerade valpar är extra känsliga för infektioner. De bör helst inte träffa hundar som har stor risk för att bli smittade av kennelhosta på tävlingar, utställningar mm.
Skydda din hund mot kennelhosta genom vaccination.
Vaccination mot kennelhosta
Alla hundar i Sverige bör vaccineras med basvaccinet DHPPi mot valpsjuka, HCC, parvovirus och parainfluensa typ 2. DHPPi skyddar, som nämnts ovan, även mot CAV-2.
Ytterligare vaccin mot kennelhosta är ett vaccin som antingen innehåller vaccin enbart mot hundens parainfluensavirus (Pi) eller ett kombinationsvaccin mot parainfluensa och Bordetella bronchiseptica (KC). Dessa vacciner ger inte skydd mot kennelhosta lika länge som DHPPi-vaccinet ger mot valpsjuka, HCC och parvovirus, vilket är anledningen till att hunden bör vaccineras varje år. Man ska också vara medveten om att vaccination mot kennelhosta inte ger 100 %-igt skydd mot sjukdomen. Det kan också vara fler smittämnen involverade än de vi känner till.
Många hundpensionat och -dagis har som krav att hunden är vaccinerad även mot kennelhosta årligen. Om hunden ska träna eller tävla är det också en bra idé att vaccinera mot kennelhosta.
Intranasalt vaccin mot kennelhosta
Vetmobilen har kombinationsvaccinet KC i lager. Hunden får vaccinet intranasalt, det vill säga i ena näsborren. Då slipper din hund att bli stucken med kanyl vid dessa vaccinationstillfällen. Dessutom är det vaccin mot två smittämnen istället för ett, och det intranasala vaccinet ger ett visst skydd lokalt i nosslemhinnan, utöver antikropparna som bildas och cirkulerar i blodet. Hundens nos, och dess lokala skydd, är första försvar mot inkräktande smittor.
Katter med hosta, rinnande nos och ögon och nysningar kan ha fått kattsnuva. Det är ett samlingsnamn för infektionssjukdomar i de övre luftvägarna hos katter. Flera olika virus- och bakterieinfektioner ingår i kattsnuvekomplexet.
Katten på bilden har inte med sjukdomsbeskrivningarna att göra. Den är nog vaccinerad mot kattsnuva.
Felint calicivirus en orsak till kattsnuva
Felint calicivirus (FCV) är ett av virusen som kan ge kattsnuva. Detta calicivirus muterar lätt och finns därför i många olika varianter. De olika varianterna har olika förmåga att orsaka sjukdom, så katter kan visa allt från milda obetydliga symtom till att bli allvarligt sjuka.
Smitta utsöndras från kattens ökade nos- och ögonflöde. Viruset är mycket smittsamt och smittar framför allt via direktkontakt med en katt som är sjuk, eller en symtomfri smittbärare. Viruset kan överleva i flera veckor i miljön, så smittöverföring kan ske indirekt också.
Symtom på sjukdom
Inkubationstiden varierar mellan två och tio dagar, det vill säga tiden från att katten blev smittad tills den börjar visa symtom. I typiska fall får katten feber, symtom från de övre luftvägarna och blåsor eller sår i munslemhinnan och på tungan. Vissa får en övergående hälta (limping syndrome) liksom fall av lunginflammation, framför allt hos unga katter.
Olika varianter av caliciviruset ger olika kraftig sjukdom. Det finns utbrott av extremt allvarlig, ofta dödlig, infektion av FCV beskrivna både i USA och Europa. I dessa fall hade katterna bland annat feber, svullnad i huden (ödem), sår i huvudregionen och på benen, samt gulsot. Denna sjukdom verkar drabba vuxna katter värre än unga.
Felint herpersvirus en orsak till kattsnuva
Kattens herpesvirus FHV-1 (Felint herpesvirus typ 1) kallas också för felint rhinotracheitvirus, eftersom symtomen kommer från nosen (rhino-) och luftrören (trachea=luftstrupen). Viruset överlever normalt bara en kort tid utanför värddjuret, så smittöverföring sker framför allt när många ovaccinerade katter lever nära varandra.
Både Felint calicivirus och Felint herpesvirus typ 1 orsakar mer problem när det är många katter som lever tillsammans jämfört med hushåll med bara enstaka katter. Viruset smittar genom närkontakt med sekret från ögon, nos och mun hos smittade katter eller bärare som tillfrisknat.
Majoriteten av de katter som har haft symtom av FHV-1 blir bärare av viruset för resten av livet. Periodvis kan dessa katter börja utsöndra virus på nytt, ofta när de har blivit utsatta för stress. Ibland, men inte alltid, kan katten då börja visa sjukdomssymtom igen.
Symtom på sjukdom
Inkubationstiden är vanligen två till sex dagar. Katten utsöndrar virus i en till tre veckor, vanligtvis.
Katterna kan få feber, nedsatt allmäntillstånd, varierande grad av symtom från de övre luftvägarna och från ögonen. Lunginflammation förekommer också. Vanligen blir kattungar allvarligare sjuka än vuxna katter.
De flesta katterna är sjuka i 10-20 dagar, och tillfrisknar därefter. Vissa katter kan dock få mer eller mindre kroniska problem från de övre luftvägarna.
Förebyggande vaccination mot kattsnuva
Både Felint calicivirus (FCV) och Felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) ingår i det rekommenderade vaccinationsprogrammet för katter i Sverige. Efter grundvaccination som kattunge (två vaccinationer med 4 veckors mellanrum) samt vid ett års ålder. Därefter bör katterna vaccineras årligen om de vistas i miljöer med många katter, som uppfödningar eller på kattpensionat. Man ska dock ha med i beräkningen att inget vaccin mot kattsnuva ger 100 %igt skydd.
Chlamydia felis (C. felis) är en bakterie som smittar framför allt med direktkontakt med den infekterade kattens ögonsekret. Problem orsakade av C. felis är vanligare i flerkattshushåll jämför med hushåll med enstaka katter.
Symtom på sjukdom
Inkubationstiden varierar mellan tre dagar och upp till två veckor. Katter kan också sprida smitta till andra utan att själv ha symtom.
Katter med infektion av C. felis får som vanligaste symtom röda och kladdiga ögon. Det beror på en inflammation i ögats bindhinna (konjuktiva). De flesta katterna blir inte påverkade i allmäntillståndet i övrigt.
Bordetella bronchiseptica
Bordetella bronchiseptica (B. bronchiseptica) är en bakterie som kan ge sjukdomstecken från luftvägarna hos katt, men även hos andra däggdjur som hund, kanin och gris. Bakterien kan även finnas i luftvägarna hos friska individer. Det finns fall av infektion hos människa. Därmed finns det en risk för att B. bronchiseptica kan överföras mellan djur och människa, även om det förefaller ovanligt. Det kan dock smitta mellan olika djurslag, t ex mellan hund och katt. Bakterien kan överleva i minst 10 dagar i miljön.
Infektion med B. bronchiseptica orsakar vanligen större problem när många katter lever tillsammans än i hushåll med bara enstaka katter. Smitta sker framför allt via direktkontakt med en infekterad katt, även om indirekt smitta kan förekomma. En katt kan verka frisk efter sin infektion men fortfarande utsöndra bakterien i flera månader efter infektionen.
Symtom på sjukdom
Inkubationstiden varierar mellan två och tio dagar. Symtomen varierar i allvarlighetsgrad. Vid mild sjukdom får katten lindrig feber, ökat nos- och ögonflöde, nysningar och hosta. Vid kraftig sjukdom kan katten få lunginflammation med andnöd och dålig syresättning. Kattungar får generellt mer symtom än vuxna katter.
I motsats till sitt namn drabbar valpsjuka inte bara valpar. Viruset som orsakar sjukdomen heter också CDV (Canine Distemper Virus). Detta virus finns spritt över hela världen och även i Sverige. Viruset kan smitta även flera andra djurslag utöver hund, inklusive djurparksdjur, vilt, marina däggdjur och farmade pälsdjur. De stora kattdjuren, som lejon, leoparder och tigrar kan bli allvarligt sjuka av CDV. Vanliga tamkatter klarar sig däremot bättre.
Viruset kan överleva i upp till några veckor i miljön, men dör snabbare om det är varmt, torrt och starkt solljus. Hundar behöver inte ha direktkontakt med en sjuk hund för att bli smittas, utan kan få infektionen från miljön. Likaså finns det symtomfria smittbärare, som alltså inte visar någon sjukdom själv, men sprider infektionen vidare. CDV kan även smitta via exempelvis händer, kläder och matskål
Hunden på bilden har inget med det beskrivna sjukdomsfallet att göra.
Symtom på sjukdom
Typiska tecken på sjukdom är en allvarlig lunginfektion med hög feber, tung andning och kraftigt påverkat allmäntillstånd. Hunden får ofta rikligt med tjockt och varliknande nos- och ögonflöde. En del hundar kan kräkas och/eller få diarré. Dräktiga tikar aborterar eller föder svaga valpar som dör strax efter födelsen.
Smittade hundar kan få allvarliga hjärnskador som ger kramper eller andra nervskador. Dessa gör förutsättningarna för fortsatt liv dåliga eller till och med omöjliga. Risken är större att unga djur blir allvarligt sjuka jämfört med äldre. Vuxna hundar kan få enbart milda symtom eller inga sjukdomstecken alls, trots att de är infekterade och sprider smittan vidare.
Grundvaccinera mot valpsjuka vid 7-8 veckor ålder och igen vid 12-13 veckor, samt återigen när hunden är ca 1 år gammal. Därefter räcker det att vaccinera mot valpsjuka (samt parvovirus och HCC) vart tredje år.
Det finns parvovirus som smittar flera olika djurslag. Nyligen skrev vi om kattens parvovirus som orsakar kattpest hos katt. Nu är det hundens tur. Parvoviruset hos hund heter även CPV-2 vilket står för Canine parvovirus typ 2.
Smittan finns spridd över hela världen, inklusive i Sverige. Smittade hundar sprider virus med avföringen i ca två veckors tid. Smittspridningen startar redan innan hunden börjar visa symtom på sjukdom, och vissa hundar visar inga symtom alls. Viruset överlever i upp till flera år i skog och mark och kan smitta nya hundar. Vi människor kan också bidra till smittspridning via händer och föremål som kläder, matskålar, filtar mm.
Parvorvirus kan drabba hundar i alla åldrar, men sjukdomen blir mest allvarlig för unga hundar och valpar.
Symtom på parvovirusinfektion
Inom några dagar från infektionen kan hunden börja visa symtom på sjukdom. Det är typiskt med hög feber (40–41°C), kräkningar och diarré. Emellertid finns det många andra sjukdomar som kan ge liknande symtom; det behöver inte vara parvovirusinfektion som är orsaken.
Unga hundar blir sjukast
Hundar i alla åldrar kan bli sjuka av parvovirus. Många äldre hundar visar dock inga symtom på infektion. Även om vuxna hundar kan bli allvarligt sjuka är risken för grav sjukdom störst hos unga hundar och valpar.
Tillståndet kan hastigt bli sämre och hunden riskera att dö. Snabb veterinärvård kan dock rädda hunden i de flesta fall. Hundar som överlever infektionen brukar tillfriskna helt, utan bestående men.
Om en tik med riktigt små valpar själv är ovaccinerad, blir valparna mycket känsliga. Hela kullen kan plötsligt dö om de blir smittade med parvovirus. Likaså kan en sådan valp dö oväntat flera månader senare, som en följd av skador på hjärtat (om infektionen skedde vid yngre ålder än 2 månader).
Parvovirus finns länge i miljön
Eftersom parvoviruset överlever länge i miljön kan det vara svårt att helt undvika smitta. Det bästa sättet att skydda ditt djur är genom vaccination. Det är tack vare att så många hundägare vaccinerar sina hundar som vi ganska sällan ser sjukdom orsakad av hundens parvovirus.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Läs mer om hundens parvovirus.
Skydda din hund mot parvovirus genom vaccination.
Vaccinera mot parvovirus vart tredje år
Valpar grundvaccineras vid 7-8 veckor ålder och igen vid 12-13 veckor, samt återigen när hunden är ca 1 år gammal. Därefter räcker det att vaccinera mot parvovirus (samt valpsjuka och HCC) vart tredje år.
