Korsbandsoperation med veterinär som matte

Du som har följt Vetmobilen från start har säkert hört talas om hur det kan vara för en hund att ha en matte som är veterinär. Det blir lätt lite ”skomakarens barn går i trasiga skor” och det kan ta tid även för mig att ta tag i hennes problem. Som bakgrund har Tess, vår collie på ca 6,5 år, varit halt av och till. Ni kunde läsa om henne redan i december 2018. Nu under sommaren 2019 har hennes hälta blivit lite sämre, och framför allt har den inte svarat på smärtstillande längre. Därför var det nu i september äntligen dags för hennes korsbandsoperation.

Veterinärens hund, Tess, en trefärgad collie som i september fick sin korsbandsoperation.
Collien Tess aka Veterinärens hund

Veterinär som matte

Nyfiken som jag är bad jag att få vara med åtminstone fram till att Tess skulle bli sövd. Trots att jag som veterinär är ganska härdad, kan även jag känna en klump i halsen när familjens hund ska sövas och opereras. Ibland måste man faktiskt få vara bara matte också.

Jodå, kollegan sa att jag fick vara med, och inte nog med det, jag fick vara med under Tess hela korsbandsoperation!

Det är ganska nyttigt att vara i rollen som djurägare också ibland, och tänka sig in i precis vilka bekymmer och utmaningar som kan drabba en efter ett operativt ingrepp. Tack till Växjö Nya Djurklinik, som lät mig vara med under operationen.

Korsbandsoperation ett rutiningrepp

Agneta Andersson och hunden Tess, en trefärgad collie, som har kommit till kliniken inför Tess korsbandsoperation.
Tess var lite nervös och flämtig på morgonen.

Både sövning och korsbandsoperation gick bra. Faktum är att det hela var över på mindre än en timme. Det var knappt så att jag hann med i svängarna. Ett kort ingrepp ger en kort tid som hunden ligger sövd, vilket är bra för återhämtningen. Hon hinner inte bli så nedkyld under narkosen, och hon kan snabbar vakna till efteråt och komma igång.

Tyvärr kunde vi inte åka hem direkt, för Vetmobilen hade varit så klurig att bilen var inlämnad för service samtidigt som hunden blev opererad. Och verkstaden ville knappast ha någon nyopererad hund i lånebilden. Morgonens logistik hade därför sett ut som följer:

  • Packa i hund i bagaget på Vetmobilen, köra barn till skola och förskola.
  • Köra till Växjö
  • Lämna in hund på Växjö Nya Djurklinik
  • Köra Vetmobilen till bilverkstaden för service
  • Få ut en lånebil och hinna tillbaka till kliniken innan det var dags att söva Tess.

Allt gick lyckligtvis bra, utan större förseningar eller missbedömningar. Men eftersom hunden var färdigopererad redan vid 11-tiden och bilen inte blev klar att hämta på verkstaden förrän framåt 14-tiden, blev det lite längre väntetid för Tess. Och som hon ylade när hon hade vaknat upp. Ingen glad collie, där.

Tess, trefärgad collie, i en uppvakningsbur på kliniken. Hon har nyss vaknat upp efter korsbandsoperationen.
Tess får smärtstillande dropp. Hon är groggy efter narkosen och lite orolig.

Hem efter korsbandsoperation och sen direkt iväg

Sen hann vi inte mer än hem (och hämta barn på fritids) innan det var dags att åka iväg till dagens andra aktivitet, nämligen Häst-, hund-, och kattmässan på Carl Nilssons i Älmhult. Jag fick dottern med mig, eftersom hon och hennes klasskompisar skulle hjälpa till vid parkering av bilar. Det var en trevlig mässa och jag kommer gärna dit igen.

Tess fick under tiden ha dumstruten på för att inte komma åt och slicka på sitt sår. Hon var lite medtagen och hade ganska ont. Innan jag tog bort kanylen i hennes framben gav jag lite mer smärtstillande den vägen, och hon får fortsatt smärtstillande varje dag nu efteråt också, såklart. Hon ska får smärtstillande/antiinflammatoriskt i 2-4 veckor efter operationen, samtidigt som det är strikt koppelvila åtminstone en månad framöver.

Tess i köket med krage på för att hindra henne från att slicka på operationssåret från hennes korsbandsoperation. Ledsen collie.
Ledsen collie med dumstruten på.

Följetången fortsätter

I nästa blogginlägg hoppas jag kunna beskriva vad som kan hända när man tror att man ska vara snäll vid sin hund, och skaffar en snällare krage, som inte skulle hindra henne så mycket … Ja, börjar ni förstå? Man ska aldrig, och jag menar ALDRIG, underskatta längden på en collienos. Fortsättning följer …

Tills dess, läs mer om Septemberkampanjen i gröna knappen till vänster eller boka din tid redan nu via den lila knappen till höger. Välkommen!

Vänliga hälsningar,
Agneta Andersson
Vetmobilen