Leptospiros

Leptospiros är en sjukdom orsakad av bakterien Leptospira som i sin tur finns i en mängd olika varianter, så kallade serovarer. Sjukdomen finns över hela världen och bakterien trivs bättre i varmt och fuktigt klimat än i kallt och torrt. Infektioner och utvecklande av sjukdom är vanligare i varmare klimat.

Leptospiros är relativt ovanligt i Sverige, men sjukdomsfall förekommer i södra Sverige och i våra grannländer söderut. Infekterade hundar kan sprida bakterien via urin och dessutom trivs den i vattenrika miljöer. Leptospira-bakterier kan smitta mellan flera olika djurslag; råttor kan ha smittan och sprida den vidare med sin urin. Dessutom är sjukdomen en zoonos, det vill säga den kan smitta från djur till människa. Du kan läsa mer om det på SVAs hemsida här.

En bild på råttor vid en port. Till höger en bild på en hund med vatten i bakgrunden. Leptospiros kan spridas av råttor och trivs där det finns vatten.
Råttor är en viktigt smittspridare för leptospiros. Likaså trivs bakterien där det finns stillastående vatten.

Symtom på leptospiros

Det finns lindriga fall och mer allvarliga fall. Vid lindrig infektion av leptospiros får hunden mycket milda eller inga symtom alls. Vid allvarlig infektion kan det bli livshotande. Det kan uppstå kroniska, kvarstående skador i framför allt njurarna och levern. Det är inte vanligt med så svår sjukdom i Sverige.

Typiska symtom på leptospiros innefattar slöhet, feber och kräkningar. Hunden kissar och dricker mer än normalt och kan vara ovillig att röra sig. Ibland kan man se blödningar, i form av röda fläckar i munslemhinnan. Det finns också rapporter om allvarliga lungblödningar från fall i andra länder.

Leptospiros kan smitta via urin och vatten

Ett smittat djur utsöndrar bakterier med urinen. Utsöndringen kan ske av och till under lång tid, flera veckor. Det kan finnas symtomfria smittbärare och även vaccinerade hundar kan bli infekterade och sprida bakterien vidare. Många hundar på liten yta, till exempel vid hundutställningar eller i kennelmiljö kan vara en ökad risk för smittspridning via urinen.

Vilda gnagare är viktiga för smittspridningen. Hundar som vistas i miljöer där det finns infekterade gnagare och gärna varmt, stillastående vatten kan ha en ökad risk för att bli smittade. I områden där leptospiros är vanligt kan det vara en säsongssjukdom som blossar upp till utbrott under de varma månaderna under sensommaren-hösten, och gärna efter perioder med riklig nederbörd.

Om en hund har visat sig vara infekterad med leptospiros bör man se till att den inte kissar där andra hundar rör sig.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt. Här kan du läsa mer.

Vaccination mot leptospiros rekommenderas vid utlandsresa. En kattunge och en valp i övre delen av bilden, en vaccinationsspruta i den nedre delen.
Skydda din hund mot allvarlig leptospiros genom vaccination. Katter vaccineras generellt inte mot det.

Vaccination framför allt vid utlandsresa

Det finns ingen allmän vaccinationsrekommendation mot leptospiros idag. Sjukdomen dyker dock upp lite då och då, så i samband med utbrott kan det lokalt rekommenderas att vaccinera alla hundar även mot leptospiros.

Eftersom leptospirabakterierna trivs i varmare och fuktigt klimat är det klokt att vaccinera hunden inför en utlandsresa till varmare länder. Rekommendationen är att vaccinera inför resa även till våra grannländer i söder, som Danmark.

Man ska vara medveten om att vaccinering inte ger ett 100 %-igt skydd från infektion. Vaccinationen rekommenderas för att minska risken för den allvarliga och livshotande varianten av leptospiros.