Stygntagning och hundträff

Den här veckan började med stygntagning av Tess suturer på benet. Det var en ganska lättad collie efteråt. Det kliar alldeles säkert men såret ser läkt och fint ut. Ingen svullnad eller rodnad och hon verkar inte ha ont.

Såret efter stygntagning. Såret har läkt väl trots komplikationen förra veckan.
Såret är torrt och fint efter stygntagningen. Det kliar sannolikt lite, så kragen är på för säkerhets skull.

Efter stygntagning är det viktigt, för att undvika komplikationer, att hunden har både den mjuka kragen och plastkragen på sig. Nej, jag skojar bara! Jag kunde nämligen inte låta bli att ta en bild på henne där hon ser ut som en påsklilja … Tess var inte fullt lika road, som du ser på blicken på bilden.

Trefärgad collie Tess med dubbla kragar efter stygntagning. Hon ser lite ut som en påsklilja, men blicken säger att hon inte är imponerad.
Collie med två kragar för att säkert låta bli såret. Tess är måttligt imponerad.

Träff med Linnébygdens hundägarförening

Vetmobilen var inbjuden till en hundträff på Linnébygdens hundägarförening på tisdag kväll. Vi var en tapper skara som fick många bullar. Flera nya medlemmar i föreningen var där. Någon hade faktiskt inte hunnit få hem sin hund ännu, men vill träffa andra hundägare och lyssna på Vetmobilen samtidigt. Tack för visat intresse!

Eftersom gruppen var lagom stor för samtal kunde vi låta frågorna helt styra diskussionen. Till exempel tog vi upp frågor om noskvalster, fästingmedel, skillnader mellan injektionsvaccination mot kennelhosta kontra intranasal vaccination. Det var många roliga och knepiga frågor, som tvingade oss alla att tänka efter lite extra.

Vi kom även in på sorgliga spörsmål som hur man ska veta när det är dags att låta sin gamla hund somna in. Likaså om man måste göra alla medicinska ingrepp som går, bara för att det går. Flera närvarande hade uppfattningen att man på vissa kliniker/djursjukhus förväntas göra mer avancerade och kostsamma undersökningar och behandlingar. Och känslan hos gemene man är att det är för att tjäna pengar.

Man måste dock ha i åtanke att veterinärvården har inga subventioner. Till skillnad från humanvården finns det inget landsting eller region som med skatt finansierar vad vården egentligen kostar. Därför måste all veterinärvård bära sina egna kostnader. Man har också sett att efterfrågan från djurägare på mer avancerad veterinärvård ökar hela tiden. Så veterinärvård kostar, ja.

Jag kan bara tala ur min egen övertygelse och den är att veterinärens uppgift är aldrig att säga till djurägaren vad denne ska göra, utan att erbjuda de behandlingsalternativ som finns. Beslutet ligger alltid hos djurägaren. Och därmed betalningen.

Stygntagning och framtida planer

Senare i veckan har vi haft fullt upp med planering inför framtida utveckling av verksamheten. Ännu är det för tidigt att säga vad, men diskussioner pågår. Förhoppningsvis kan vi avslöja mer i oktober.

Och på tal om oktober kommer det efter september. Vi hoppas verkligen att ni håller ögonen öppna efter den framtida kampanj som sannolikt kommer att kallas för Oktoberkampanjen. Följ oss gärna på sociala medier, så att du inte missar något. Vi lägger kontinuerligt upp information på Instagram, på Facebook och på Google. Välkommen att följa Vetmobilen där!

Sammanfattningsvis har vi börjat veckan med stygntagning och avslutat den med framtida planer.

Till sist: Ni som har behövt prata med mig i telefon vet att jag är förkyld och låter därefter. Jag hoppas krya på mig inom det närmaste. Till dess, gör din bokning i Septemberkampanjen här nedan.

Allt gott!
Agneta Andersson
Veterinär Vetmobilen

Komplikationer efter operation

Det har varit nyttigt för mig att vara matte till en hund som är konvalescent efter en operation. Man får en annan känsla för vilka utmaningar och bekymmer som kan drabba en djurägare. Med facit i hand kan jag ärligt säga att jag har full förståelse för att du tycker synd om din hund som tvingas gå med krage på för att minska risken för komplikationer efter ett kirurgiskt ingrepp eller en sårskada. Det gjorde jag också.

Dumstrut minskar risken för komplikationer

Tess hade blivit opererad på måndagen. Operationen gick bra och hunden fick bra smärtlindring. Trots det var hon en ganska olycklig collie. Hon var nämligen tvungen att ha dumstruten på. Du vet, kragen, the cone of shame, parabolantennen som de måste ha runt halsen för att inte komma åt sitt operationssår.

Trefärgad collie Tess i krage med ett operationssår på vänster knä. Kragen är viktig för att undvika komplikationer från sårinfektion.
Deppig collie som tycker synd om sig själv i plaststruten.

Sårinfektioner är en av de vanligaste komplikationer som kan tillstöta efter en operation. Det är därför det är så viktigt att hunden har kragen på … hela tiden. Argument som ”hon kan inte äta med krage på” håller inte, om du inte vill hålla på med en evig kamp med din hund om att sätta på kragen igen efter måltiden, eller punktmarkera hunden så att den inte börjar slicka på sitt sår så fort den får chansen.

Efter några dagar med kragen på kommer hunden garanterat att klura ut ett sätt att både äta och dricka med kragen på. Se bara till att mat- och vattenskål har mindre dimension än kragen, så att hunden kan trä kragen utanför skålen för att nå ner.

Sömnbrist en annan biverkan

Tess hade svårt att komma till ro och sova de första nätterna. För att hålla henne sällskap valde husse att sova på nedervåningen, eftersom hon inte ska gå i trappor än med sitt nyopererade knä, för att undvika komplikationer i knäleden.

”Traska traska, skrapa, skrapa” lät det hela natten, enligt husse. Tess vandrade nämligen omkring lite oroligt på natten, och skrapade emot med sin krage i golv och väggar, för att hon inte var van vid att ha den. Dessutom hade hon säkert lite ont, trots smärtlindringen, så hon var orolig de första nätterna.

När husse hade fått sova dåligt nere i gästsängen två nätter i rad, ville han sova i sin egen säng. Tess verkade lugnare på kvällen, så vi gick och lade oss på ovanvåningen som vanligt.

Plötsligt vid 2-tiden vaknade vi av att det ylade en varg på nedervåningen. Det var visserligen den natten då fullmånen lyste extra starkt, men Tess har inte visat några varulvstendenser tidigare i alla fall. I själva verket var det en ledsen collie som kände sig ensam och övergiven, så husse traskade ner på nedervåningen och sov resten av natten där med en lugnare collie.

Komplikationer som kan ske

Fyra dagar efter operationen var jag inom en djuraffär i Osby, Animalix. Jag visste ju att det fanns andra modeller på kragar som kanske skulle kännas bekvämare för vår stackars deprimerade collie. Sagt och gjort skaffade jag en vidare krage i skumgummi och kraftigt tyg som är mer öppen och inte paralyserar hunden lika mycket. Jag trodde verkligen att det skulle fungera fint. Man ska dock aldrig underskatta längden på en collienos .

Trefärgad collie Tess med en grå tygkrage runt halsen, som också ska hindra komplikationer i ett operationssår.
Tess med en tygkrage.

Jag tror inte att det gick mer än två minuter där Tess lämnades ensam med sin nya krage förrän det började gå åt skogen. Collien är en långsnokig ras av naturen, och vissa av dem har nog en värre långsnok än andra. På bara ett ögonblick hade hon lyckats bita av tråden till det stygn som var sytt i en fortlöpande teknik, dvs samma tråd sys sammanhållande med bara en knut i vardera ändå. Och vips hade hon trissat upp några centimeter av stygnet och sårkanterna gapade en halv centimeter brett.

Ett operationssår med trasiga stygn där såret glipar med ca 5 mm. Trasiga stygn och sårinfektion är vanliga komplikationer.
Tess trasiga stygn och glipande operationssår.

Ny lagning av sår efter komplikationer

Lyckligtvis hann Tess aldrig göra någon djupare skada på knäleden eller ingreppet som stabiliserar leden, den så kallade fisklinan, utan det var bara stygnen i huden hon hade hunnit ta sönder. Därför gick det relativt enkelt att laga igen. Jag gav henne lugnande och smärtstillande tills hon blev trött och gav lokalbedövning i och omkring operationssåret. Därefter spolade och rengjorde jag såret och sydde ihop det igen.

Till vänster en instrumentlåda med operationsinstrument och till höger Tess bakben med ett nysytt operationssår på vänster knä.
Instrument som använts för att sy ihop Tess operationssår.

Jag sydde med lite grövre tråd och enskilda suturer med en knut för varje stygn. Därigenom blir det svårare för henne att göra någon större skada om hon skulle komma åt såret igen. Eftersom såret hade hunnit bli lite rött och inflammerat la jag på en sårsalva med medicinsk Manukahonung längs med såret och tejpade på kompresser över det. Därefter fick hon hela benet omlindat i bandage som fick sitta i några dagar.

Ett rött bandage på Tess bakben för att skydda såret från komplikationer.
Tjusigt rött bandage på Tess bakben.

Otack är världens lön

Tess var återigen en grinig, olycklig och deprimerad collie. Jag har full förståelse för er djurägare som inte riktigt känner igen era hundar när de har ont och har fått lugnande för att få ett sår omskött. Tess var grinig som en alligator med tandvärk! Jag fick knappt röra vid henne efteråt utan att hon nafsade åt mig, och blickarna jag fick var inte snälla. Hon var inte särskilt tacksam för att jag hade lagat henne igen.

Efter den kvällen har det lyckligtvis gått på rätt håll. Bandaget togs bort efter några dagar och såret har sett fint ut hela tiden efter det. Och kragen, den har fått vara på, natt som dag. Hellre en frustrerad hund än komplikationer i såret.

Du som följer Vetmobilen på Instagram och Facebook har under veckan fått se rörliga bilder i våra händelser där du har kunnat följa hur hennes hälta har minskat något och hon rör sig bättre och bättre. Det är givetvis en bra bit kvar innan hon är helt bra, och vi ska utöka träningen successivt så att hon får bättre stabilisering av knäleden även av sin egen muskulatur. Snart är det dags att plocka bort stygnen. Följ fortsättningen i nästa blogginlägg!

Om du inte redan följer oss på sociala medier är du välkommen att göra det. Följ länkarna till Vetmobilen på Instagram och Facebook. De öppnas i en ny flik.

Via knapparna nedan kan du läsa mer om Septemberkampanjen via den gröna knappen till vänster eller boka tid direkt via den lila knappen till höger. Välkommen!

Vänliga hälsningar,
Agneta Andersson
Vetmobilen

Korsbandsoperation med veterinär som matte

Du som har följt Vetmobilen från start har säkert hört talas om hur det kan vara för en hund att ha en matte som är veterinär. Det blir lätt lite ”skomakarens barn går i trasiga skor” och det kan ta tid även för mig att ta tag i hennes problem. Som bakgrund har Tess, vår collie på ca 6,5 år, varit halt av och till. Ni kunde läsa om henne redan i december 2018. Nu under sommaren 2019 har hennes hälta blivit lite sämre, och framför allt har den inte svarat på smärtstillande längre. Därför var det nu i september äntligen dags för hennes korsbandsoperation.

Veterinärens hund, Tess, en trefärgad collie som i september fick sin korsbandsoperation.
Collien Tess aka Veterinärens hund

Veterinär som matte

Nyfiken som jag är bad jag att få vara med åtminstone fram till att Tess skulle bli sövd. Trots att jag som veterinär är ganska härdad, kan även jag känna en klump i halsen när familjens hund ska sövas och opereras. Ibland måste man faktiskt få vara bara matte också.

Jodå, kollegan sa att jag fick vara med, och inte nog med det, jag fick vara med under Tess hela korsbandsoperation!

Det är ganska nyttigt att vara i rollen som djurägare också ibland, och tänka sig in i precis vilka bekymmer och utmaningar som kan drabba en efter ett operativt ingrepp. Tack till Växjö Nya Djurklinik, som lät mig vara med under operationen.

Korsbandsoperation ett rutiningrepp

Agneta Andersson och hunden Tess, en trefärgad collie, som har kommit till kliniken inför Tess korsbandsoperation.
Tess var lite nervös och flämtig på morgonen.

Både sövning och korsbandsoperation gick bra. Faktum är att det hela var över på mindre än en timme. Det var knappt så att jag hann med i svängarna. Ett kort ingrepp ger en kort tid som hunden ligger sövd, vilket är bra för återhämtningen. Hon hinner inte bli så nedkyld under narkosen, och hon kan snabbar vakna till efteråt och komma igång.

Tyvärr kunde vi inte åka hem direkt, för Vetmobilen hade varit så klurig att bilen var inlämnad för service samtidigt som hunden blev opererad. Och verkstaden ville knappast ha någon nyopererad hund i lånebilden. Morgonens logistik hade därför sett ut som följer:

  • Packa i hund i bagaget på Vetmobilen, köra barn till skola och förskola.
  • Köra till Växjö
  • Lämna in hund på Växjö Nya Djurklinik
  • Köra Vetmobilen till bilverkstaden för service
  • Få ut en lånebil och hinna tillbaka till kliniken innan det var dags att söva Tess.

Allt gick lyckligtvis bra, utan större förseningar eller missbedömningar. Men eftersom hunden var färdigopererad redan vid 11-tiden och bilen inte blev klar att hämta på verkstaden förrän framåt 14-tiden, blev det lite längre väntetid för Tess. Och som hon ylade när hon hade vaknat upp. Ingen glad collie, där.

Tess, trefärgad collie, i en uppvakningsbur på kliniken. Hon har nyss vaknat upp efter korsbandsoperationen.
Tess får smärtstillande dropp. Hon är groggy efter narkosen och lite orolig.

Hem efter korsbandsoperation och sen direkt iväg

Sen hann vi inte mer än hem (och hämta barn på fritids) innan det var dags att åka iväg till dagens andra aktivitet, nämligen Häst-, hund-, och kattmässan på Carl Nilssons i Älmhult. Jag fick dottern med mig, eftersom hon och hennes klasskompisar skulle hjälpa till vid parkering av bilar. Det var en trevlig mässa och jag kommer gärna dit igen.

Tess fick under tiden ha dumstruten på för att inte komma åt och slicka på sitt sår. Hon var lite medtagen och hade ganska ont. Innan jag tog bort kanylen i hennes framben gav jag lite mer smärtstillande den vägen, och hon får fortsatt smärtstillande varje dag nu efteråt också, såklart. Hon ska får smärtstillande/antiinflammatoriskt i 2-4 veckor efter operationen, samtidigt som det är strikt koppelvila åtminstone en månad framöver.

Tess i köket med krage på för att hindra henne från att slicka på operationssåret från hennes korsbandsoperation. Ledsen collie.
Ledsen collie med dumstruten på.

Följetången fortsätter

I nästa blogginlägg hoppas jag kunna beskriva vad som kan hända när man tror att man ska vara snäll vid sin hund, och skaffar en snällare krage, som inte skulle hindra henne så mycket … Ja, börjar ni förstå? Man ska aldrig, och jag menar ALDRIG, underskatta längden på en collienos. Fortsättning följer …

Tills dess, läs mer om Septemberkampanjen i gröna knappen till vänster eller boka din tid redan nu via den lila knappen till höger. Välkommen!

Vänliga hälsningar,
Agneta Andersson
Vetmobilen

September, vad är på gång!

Oj, september har bara börjat men det känns redan som att det är full upp. Det är flera mässor och evenemang på helgerna, samtidigt som höstens alla aktiviteter startar igång för terminen. Och bokningarna i Septemberkampanjen trillar in.

Här är ett axplock av de evenemang där Vetmobilen kommer att finnas i september. Kom och besök oss!

Mässa hos Carl Nilsson AB i Älmhult

Måndag 9 september kl 16-20 är det Mässa hos Carl Nilssons i Älmhult. Kom och besök oss!

Besök hos Linnébygdens hundägarförening i Loshult

Vetmobilen har blivit inbjuden att träffa medlemmarna tisdag 24 september kl 18-20 för att prata veterinärvård vid hembesök i allmänhet, och hälsa hos hund i synnerhet. Klicka på bilden nedan så kommer du till evenemanget på Facebook, där du också kan anmäla dig.

Bild på röda och svarta Vetmobilen och i förgrunden står veterinär Agneta Andersson. Bilden är en länk till eventet Vetmobil kommer på besök i september.
Detta är en klickbar länk där du kan anmäla dig till träffen hos Linnébygdens hundägarförening.

Och allt annat i september …

Dessutom är det fortfarande fotbollssäsong för våra stora barn. Det är cup och det är match varje helg i hela september. Vi ska fira en födelsedag i familjen och dessutom ska vi hinna med att operera en trasig knäled på vår egen hund. Jag har tidigare gjort inlägg om att Tess har problem med korsbanden i sitt ena knä. Om du har missat det kan du lära här.

Håll utkik, för jag tänker skriva mer om Tess knäoperation lite senare i höst. Vi kommer också att kontinuerligt lägga upp mer information på Instagram, på Facebook och på Google. Välkommen att följa Vetmobilen där!

Ha en fantastiskt fin september!
Agneta Andersson, Vetmobilen